Prenumerera
Riks har intervjuat nämndemännen Inger Grönberg (MP) och Pran Malhotra (S), som står bakom domen mot den irakiske medborgaren Shakir Mahmoud Shakir, 38.
Han döms till fyra års fängelse för våldtäkt mot en 100-årig kvinna, men slipper utvisning, trots åklagarens yrkande.
– Oftast så brukar man när det gäller utvisning så brukar man ju titta på anknytningar som personen har i Sverige, säger Inger Grönberg (MP) i intervjun.
– Jag skulle ha bara direkt utvisning, punkt slut, inget snack, säger Pran Malhotra (S) till Riks, trots att han inte står bakom det i domen.
– De ska straffas hårt och bara tillbaka. Inget mer snack om det.
Det var den 1 oktober i år som Shakir Mahmoud Shakir utsatte en 100-årig kvinna för en våldtäkt inom hemtjänsten.
På onsdagen dömdes han i Södertörns tingsrätt till fyra års fängelse för våldtäkt och friades från ytterligare ett fall av grov våldtäkt mot en 94-årig kvinna.
Åklagarens yrkande om utvisning avslogs.
Bakom domen står rådmannen Mohamed Ali, nämndemännen Inger Grönberg (MP), Pran Malhotra (S) och Eva Svalling.
Rådmannen Mohamed Ali utnämndes av regeringen i juni i år. Ingen av nämndemännen uttrycker en skiljaktig mening.
Pran Malhotra (S) är, utöver sitt nämndemannauppdrag, ledamot i kommunfullmäktige i Huddinge och ledamot i Pensionärernas Riksorganisation (PRO) i Fullersta.
Riks reporter Daniella Hansson ringer upp honom för att fråga om anledningen till varför Shakir Mahmoud Shakir inte döms till utvisning.
Malhotra hävdar i intervjun med Riks om att han "egentligen vill" att våldtäktsmannen utvisas.
– Jag yrkade att han ska dömas först och främst, och det andra att han ska utvisas. Där hade ordförande och en av de andra nämndemännen tänkt så här att, vad heter det, vänta nu, nu, vänta nu, det är (otydligt, reds anm).
– Ja, jag vill egentligen att han ska utvisas för att det ska vara, vad heter det, det ska vara ett medelande till samhället, alltså att folk tror på personalen som kommer hem, och dom ska inte jäklas med kvinnor eller män, vem som helst liksom.
– Och det var det som min avsikt var, egentligen. Men då, det var i förra veckan, så sa han, ordförande, att jag ska försöka ringa en gång till för att han ska undersöka vad är det mer som man kan göra i det här fallet.
– Och då kom han i dag, och vi fick prata något kort i morse, och där ändrade liksom inställningen från utvisning till fyra års, och man tänkte att om åklagaren vill överklaga det här domen, ja, då får dom ta hänsyn till.
Du menar alltså att man till att börja med så övervägde man alltså utvisning. Hur motiverade man då att avslå det?
– Avslå var motiverat av fallet, där kvinnan var 100 år. Och hon liksom, de kunde inte hitta saker som hon nämnde, att den här killen försökte med fingrar eller saker och ting. Och det var det som var en del av motiveringen.
Jag har tittat lite på domen, och man menar ju ändå på att det är flera punkter som ändå pekar på att han faktiskt borde dömas till utvisning.
Vad är det som gör att man då ändå avstår från att döma honom till det?
– Jag vill själv personligen, nu du har ringt mig, jag har mått dåligt från cirka två veckor av det här fallet. För att sånt här ska aldrig hända. Äldre personer litar på vården, och då händer sånt här.
– Jag vill egentligen, fråga mig om jag var domare, jag skulle ha bara direkt utvisning, punkt slut, inget snack.
Det gör ju det ännu märkligare, för som sagt i domen, det är flera punkter där det står uttryckligen, det talar starkt för utvisning.
Så jag förstår inte hur man, det är därför jag frågar just, hur har man lyckats ändå motivera då att han ska stanna kvar?
Trots att man påtalar att det finns skäl för utvisning så väljer man att inte göra det, det känns inte logiskt.
– Har du ringt andra nämndemän också?
Nej, jag har inte hunnit så långt. Jag försökte ringa Inger, jag ska absolut fråga henne också, och Eva också. För att jag tror att det är många som kommer undra det.
– Nej, vi träffade i tingsätten förra veckan, och där var jag och Inger eller den andra damen Eva, en utav dem. Vi två hade samma åsikt att man ska utvisa.
– Och ena hade tänkt så här att han har en dotter som är sex år, han har ingen släkting i Irak och saker och ting. Och han är frånskild och han har aldrig haft någonting tidigare och sådär, sådana här saker kom upp.
– Men enligt mig om du frågar, jag är nästan 75 år gammal. Och min fru är också pensionär.
(---)
– Så tänk om det hände henne, jag tänkte så också. Och sen på det andra, "this is too much" skulle jag säga. Det här skulle inte lämnas, han ska få hårdaste straff.
– Och det är därför jag ställde frågan i dag till ordförande också, är han tillåten att träffa sin dotter? Och då, han kunde inte svara rakt svar till frågan. För att det är ju barnen också, hans barn kommer att lida av det här.
Men vad jag förstår det som så är han ju, verkar han inte ha vårdnad utan han ska bara ha kontakt med det här barnet som bor i en annan stad.
– Ja, ja, stämmer.
(---)
– Jag menar, vilket sorts människa han är liksom, kan man förstå redan nu alltså.
– Det är morsan som tar hand om barnen.
– Jag är jättetrött på den här personen, frågar du mig, rakt ut. Så jag sitter i förskolenämnden här i Huddinge kommun. Och jag säger att barnen är framtiden.
– Man ska satsa redan i förskolan att man ska läsa språk, man ska kunna språket. Jag är trött på de här invandrare, jag själv är invandrare, jag är född i Indien.
(---)
Jag har inte pratat med de andra männen än. Jag vet inte hur det såg ut där, hur många av er som var för strängare straff eller utvisning i det här fallet.
Vad är din tanke när det kommer till svensk rättssäkerhet och vårt rättssystem utefter den här domen?
– Jag har varit på ett möte i morse, pensionärsutskottet, från sossarna. Där hade vi bara äldreomsorgsfrågor, hur äldre ska behandlas. Jag sa där också att om folk kommer hem till kvinnor, då ska det vara kvinnlig person som ska gå hem till kvinnor.
– Om manliga människor behöver hjälp, då kan bägge två gå där. Men särskilt för kvinnliga behov ska kvinnor gå där. Språket ska vara första frågan, att de kan språket till dessa människor ska gå ut.
– Vi var åtta personer där och alla skrev i valmanifestationen för 2026, nästa valet. Nu är det ju valåret. De skrev där att Huddinge räknas som en äldrevänlig kommun.
– Då la vi den här fjärde punkten efter första tre punkterna för äldre människor. Att det ska vara kvinnliga medarbetare som ska gå hos kvinnor, så att ingen ska tänka dumheter.
– Tänk på den här rättegången som har blivit. Hur många personer var blandad, poliser och allt möjligt. Hur mycket advokatkostnader och saker och ting. Jag menar, bortkastade skattepengar.
– Jag är sosse från Indien, så att säga. Men ibland tänker jag att SD har rätt, kanske. Det är mina åsikter, men du är den första personen som jag har talat med nu.
– Att de ska straffas hårt och bara tillbaka. Inget mer snack om det.
Vi får se hur det blir då, om de överklagar det här och vad hovrätten säger i sådana fall.
– Då blir det nya nämndemän, det stämmer. Jag har pratat som jag tyckte. Hoppas att de andra två, Eva och Inger, säger sina åsikter som de tyckte.
Riks reporter Daniella Hansson ringer efter intervjun med Pran Malhotra (S) upp nämndemannen Inger Grönberg (MP).
Jag har precis pratat med en annan av nämndemännen där, som tyckte att det var beklämmande att yrkandet om utvisning hade avslagits. Hur ställer du dig till det?
– Det var inget trevligt åtal. Jag har precis pratat med en annan journalist. Jag vill inte säga så himla mycket.
Men hur kommer det sig att man, trots att det då fanns skäl till utvisningen, så som det framgår i alla fall i domen, där man uttryckligen skriver det, att man ändå valde att avstå. Hur motiverar du det?
– Jag kan hänvisa till han som satt med och dömde målet. Det är vad jag gör.
Vem?
– Ja, domaren som satt med och dömde.
Men du vill alltså inte kommentera det?
– Nej, jag vill inte göra det. Jag känner att det känns fel om jag ska hålla på och kommentera. Det är bättre att domaren lägger fram en kommentar och en beskrivning.
Men du var ju en av nämndemännen, eller hur?
– Ja, jag var en av nämndemännen.
Så du måste ju ha haft en åsikt i frågan i och med att du var med och dömde som nämndeman.
– Ja.
– Nu har inte jag läst domen, eftersom den har precis kommit ut idag.
(---)
Jag frågar alla för att alla ska ha en chans att få ge sin åsikt. Därför ville jag även ge dig chansen att få lämna din utsago. Men du avstår alltså.
– Ja, jag tycker att jag avstår. Det är bättre att man pratar med domaren.
Ja, jag ska prata med honom också. Jag tänkte som sagt bara att han kan ju bara tala för sig. I och med att alla andra har fått en chans att uttala sig så kändes det mer en rätt att även du skulle få göra det såklart.
Jag vet inte riktigt hur det ser ut om det är så att du inte känner dig bekväm eller hur det nu kommer sig att du inte vill svara på det just nu.
Men jag tänkte att det kan vara intressant att veta för det är nog många som kommer att ställa sig frågorna.
För jag har läst domen nämligen. Och det jag reagerade på är just det att man på flera punkter uttryckligen skriver att det finns skäl till utvisning. Och ändå så avslår man det i slutändan.
Och därför så tror jag att det är nog ganska många som kommer att vara intresserade av att försöka förstå hur det kommer sig att man trots de här skälen ändå väljer att avslå det yrkandet helt enkelt.
Jag vet inte om det är någonting som du som ändå var insatt i det här ärendet kan svara på.
– Alltså vi har ju ett åtal och det är den bevisningen som vi sitter med. Det är bara den som vi har att tillgodogöra oss. Och vi dömer utifrån åklagarens bevisning.
Jag sitter här nu och har domen framför mig. Det står på flera ställen att detta talar starkt för utvisning. Det är ju på flera punkter där man går igenom bevisföringen. Där man då menar att det finns grund för utvisning.
Därför så blir det ju en fråga då om vad det är som har gjort att man då ändå trots att det då har framkommit underlag som talar starkt för utvisning. Att det ändå avslås som sagt.
Vad är det som motiverar det? Vet du det? Jag tänker med tanke på att du som sagt har varit insatt i det här målet.
– Oftast så brukar man när det gäller utvisning så brukar man ju titta på anknytningar som personen har i Sverige. Och det var det som vi tittade på och det var därifrån vi gjorde vår bedömning.
Det framkommer ju här då att han har en dotter som han inte lever med, som bor i en annan stad. Och de ses vissa helger och har en del videokontakt.
Sedan vet inte jag hur man ställer sig till att ett barn ska umgås med en man dömd för den här typen av brott.
Men det är alltså skälet som motiverar då till att han ska vara kvar i Sverige.
– Ja, bland annat.
Okej. Ja men då förstår jag.
– Ja
Ja, men då vet jag det. Då får jag tacka så mycket för din kommentar.
– Om du ska skriva någonting i tidningar eller något sånt där så hoppas jag inte att du nämner namn.
Alltså det är ju offentliga handlingar. Du är ju en nämndeman de facto.
Begär man ut namnlista för de som har varit involverade i målet så står det ju där.
– Ja.
Och du är även en offentlig person med tanke på att du har varit förtroendevald för Miljöpartiet. Eller är.
– Ja.
Så det är lite svårt att då åberopa den punkten då.
– Ja.
Men jag får tacka för din tid.
– Ja.
Ha det så gott.
– Detsamma.
Riks söker rådmannen Mohamed Ali.
Shakir Mahmoud Shakir förnekar brott.
Hör hela Daniella Hanssons intervju med nämndemännen Pran Malhotra (S) och Inger Grönberg (MP) nedan:
Här nedan kan du även ta del av Riks intervju med Yvonne Wahlström, ordförande i PRO Fullersta, om nämndemannen Pran Malhotra (S), som också är PRO-ledamot:
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
