Nu blir det fler brottsutvisningar

Från och med i dag blir det betydligt lättare att utvisa utländska medborgare som begår brott i Sverige.

Utredningen räknar grovt med 2 500 fler brottsutvisningar om året – jämfört med omkring 500 årligen under 2020–2023.

– Det har en jättestor betydelse, men det är viktigt att det blir av i verkligheten, säger SD:s migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling till Riks.

Från den 1 september gäller det nya regelverket för utvisning på grund av brott.

En av de största förändringarna är att den tidigare sexmånadersgränsen för brottets straffvärde försvinner. Som huvudregel blir åklagare nu skyldiga att yrka på utvisning när påföljden är strängare än böter.

Samtidigt ska brottets allvar väga tyngre i förhållande till den dömdes anknytning till Sverige. Återreseförbuden blir längre, det särskilda skyddet för personer som kom till Sverige före 15 års ålder tas bort och åklagare blir skyldiga att yrka på utvisning när brottsligheten är utvisningsgrundande.

Även reglerna om verkställighetshinder ändras. Domstolen ska inte längre ta hänsyn till sådana hinder när den avgör om en person ska utvisas. Frågan hanteras i stället när utvisningen ska verkställas.

Kan ge omkring 3 000 brottsutvisningar per år

Förändringen väntas få stor effekt.

Utredningen räknar, med betoning på att det är en grov uppskattning, med ytterligare omkring 2 500 brottsutvisningar om året under de närmaste åren. Det ska jämföras med ett genomsnitt på knappt 496 per år mellan 2020 och 2023.

Det skulle innebära en total nivå på omkring 3 000 om året – ungefär sex gånger den tidigare nivån.

Utredningen uppskattar samtidigt att ytterligare omkring 5 000 yrkanden om utvisning kan väckas varje år. Under 2024 väcktes 1 078 sådana yrkanden.

– Det har en jättestor betydelse, men det är viktigt att det blir av i verkligheten. Det där hänger ju lite grann på hur Högsta domstolen tolkar de här nya reglerna. Det återstår att se naturligtvis, säger Aspling.

Han räknar med att det dröjer innan den fulla effekten kan bedömas.

– Det kan naturligtvis också bli så att vi ser en tydlig effekt i underrätterna, men det är när det kommer till Högsta domstolen som det blir riktigt intressant.

De nya reglerna gäller som huvudregel för brott som begås från och med i dag.

SD drev frågan första året i riksdagen

SD har drivit krav på skärpta brottsutvisningar sedan partiets första år i riksdagen.

I oktober 2010 lade SD fram en motion om utvisning av kriminella utlänningar. Där krävde de bland annat att utvisningsfrågan skulle bli en obligatorisk del av domstolens prövning när den tilltalade var utländsk medborgare eller statslös.

De ville också att det skulle krävas "synnerligen starka skäl" för att en utlänning som dömts för ett brott som kan leda till utvisning ändå skulle få stanna.

När frågan avgjordes i maj 2011 stod SD ensamt. S, M, MP, FP, C, V och KD röstade för utskottets linje att avslå SD-förslagen. Resultatet blev 297 mot 20.

S-lagen skulle ge fler utvisningar – då kom bottenåren

Reglerna skärptes sedan under den socialdemokratiskt ledda regeringen 2022. Bland annat sänktes då tröskeln för utvisning på grund av brottets allvar.

Men någon stor ökning blev det inte. Tvärtom visar utredningen att 2021, 2022 och 2023 var de tre år med lägst antal utvisningsdomar under hela 2000-talet. År 2022 meddelades 407 sådana domar och 2023 blev de 528.

SD ville gå längre, bland annat genom att slopa anknytning och verkställighetshinder som delar av utvisningsprövningen.

Inför reformen varnade Ludvig Aspling (SD) för att domstolarnas syn på anknytning gjorde det för svårt att utvisa. Dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) försvarade förändringarna.

Nu pekar Aspling tillbaka på samma debatt.

– Vad det handlar om är ju den här proportionalitetsavvägningen. Det är den som har varit ett av problemen.

Han beskriver problemet som att den dömdes anknytning och etablering i Sverige vägs mot brottslighetens allvar.

– Och det där slår väldigt fel, för domstolarna tenderar hela tiden att tycka att oavsett hur strikta reglerna för utvisning är, så tycker man alltid att den här anknytningen till Sverige blir starkare ändå.

– Jag pratade ju om precis det här. Vi fick ju rätt i det. Det visade sig att den här regelskärpningen inte var tillräcklig, säger Aspling.

Tidigare skärpningar föll med en enda röst

2022 antog riksdagen S-regeringens skärpningar. Men riksdagen var samtidigt en enda röst från att gå längre på flera beslutspunkter. Förslag om bland annat obligatorisk prövning av brottsutvisning föll med 147 mot 148. M, SD, KD och L röstade för medan S, C, V och MP emot.

Frågorna återkommer nu i det nya regelverket. Åklagare får en skyldighet att yrka på utvisning vid utvisningsgrundande brott.

– Det är väl ingen hemlighet att vi har varit väldigt högljudda i den här frågan under förra mandatperioden. Speciellt frågan om den här skälighetsavvägningen som har varit det stora problemet vad gäller utvisning på grund av brott, säger Aspling.

– Det här har vi varit väldigt kritiska mot och det är ju det som kommer att hända nu, att det här förändras. Så att det är naturligtvis mycket av våran politik som ligger bakom.

Riksdagen sa ja till den nya lagen den 16 juni. S, SD, M, KD och L röstade ja i huvudvoteringen. V röstade nej. MP avstod. Av Centerpartiets 24 närvarande ledamöter avstod 23 medan en (Ulrika Heie (C)), röstade ja.