En ny finsk registerstudie visar att unga som genomgått könsbekräftande behandling senare hade fler kontakter med den specialiserade psykiatrin.

Forskarna har följt 2 083 personer som sökte vård för könsdysfori före 23 års ålder mellan 1996 och 2019. Resultaten har jämförts med en kontrollgrupp från den övriga befolkningen. Personerna som sökte vård för könsdysfori hade redan från början betydligt större behov av psykiatrisk vård än andra. Men bland dem som senare fick hormonbehandling och/eller kirurgi ökade antalet psykiatriska vårdkontakter ytterligare efter behandlingen. För personer som sökte vård men inte genomgick hormonbehandling eller kirurgi var förändringen betydligt mindre.

– Vi kan inte vara säkra på att behandlingen orsakade det, men vi ser heller ingen signal om att utvecklingen går åt motsatt håll, säger Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, som har granskat studien, till SVT Nyheter.

Unga kan ha andra diagnoser

Studien kan inte slå fast att behandlingen ligger bakom den ökade psykiatriska vården, detta eftersom man endast tittat på registerdata. Mikael Landén menar ändå att resultaten ligger i linje med Sveriges försiktiga hållning. Sedan 2022 rekommenderar Socialstyrelsen att hormonbehandling för minderåriga endast ska ges i undantagsfall, eftersom forskningsläget fortfarande bedöms som osäkert. Forskarna pekar också på att många unga med könsdysfori samtidigt har andra psykiatriska eller neuropsykiatriska diagnoser, som ADHD, autism eller depression. Enligt Landén är det viktigt att dessa tillstånd utreds och behandlas innan vård för könsdysfori planeras. Den nya studien bidrar med mer kunskap, men forskarna betonar att det fortfarande behövs fler studier för att bättre förstå både effekterna av behandlingen och hur den psykiska hälsan utvecklas över tid.