Prenumerera
Blaikengruvan i Västerbottens fjällvärld dras med föroreningar och stora saneringskostnader efter att gruvverksamheten gått i konkurs.
200 miljoner kronor avsattes från Naturvårdsverket 2018. Nu har ytterligare 212 miljoner kronor säkrats för saneringen.
"Om det fortfarande finns behov av efterarbete år 2035 då bidraget tar slut så kommer nya medel att säkras", skriver länsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Verksamheten i Blaikengruvan drog igång 2006 och var endast i drift i ett års tid innan den gick i konkurs, enligt länsstyrelsen. Bolaget ifråga var ScanMining.
I dagbrottsgruvan bröts det guld, zink och blymalm. Tungmetaller läckte i höga halter därefter ut i den närliggande sjön Storjuktan, som där skadade djurlivet.
Bolaget som tog över - Lappland Goldminers - kom aldrig till skott med malmbrytningen, och återigen var konkursen ett faktum. Året var då 2012.
Området, som ligger i Sorsele kommun, har drabbats av omfattande föroreningar av tungmetaller efter gruvverksamheten, ett område som är ett av länsstyrelsen i Västerbottens högst prioriterade.
"Eftersom de båda bolagen som bedrivit verksamhet vid Blaikengruvan har gått i konkurs finns det inget bolag att ställa till svars med att åtgärda föroreningarna", skriver länsstyrelsen i ett pressmeddelande.
Staten tog senare över fastigheten, som då tog på sig saneringen. Naturvårdsverket avsatte 200 miljoner 2018, men de pengarna räckte alltså inte till.
Eftersom inget bolag kan ställas till svars för att åtgärda föroreningarna ligger det på länsstyrelsen att söka bidrag till efterbehandlingsarbetet.
Om inte föroreningarna åtgärdas skulle det fortsätta att spridas till den omgivande miljön och via vattendrag vidare till havet.
Nu har Naturvårdsverket beviljat länsstyrelsens ansökan om totalt 212 miljoner kronor.
Det innebär att man säkrat upp för de kommande tio åren och det framtida efterbehandlingsarbete som krävs, uppger länsstyrelsen.
– Det känns jättebra att det finns ett långsiktigt bidragsbeslut för Blaikengruvan, sen hoppas vi förstås att behovet av medel ska minska när väl åtgärderna får effekt, säger Anna Pallin på länsstyrelsen.
Efterbehandlingsarbetet med täckning av dagbrotten och den stora deponin av gråberg är i sitt slutskede, enligt länsstyrelsen.
Men de nya miljonerna krävs för att främst läggas på vattenrening, vilket kommer att krävas i många år framöver.
"Om det fortfarande finns behov av efterarbete år 2035 då bidraget tar slut så kommer nya medel att säkras", skriver länsstyrelsen, som ändå förväntar sig att behovet av vattenrening och därmed kostnaderna ska minska när åtgärderna börjar ge effekt.
Arbetet förväntas kunna avslutas under 2026. Däremot kommer vattenreningen av metallförorenat vatten behövas i tiotal år framöver, enligt länsstyrelsen.
Det läckte ut över 200 kilo zink i sjön Storjuktan varje dygn, vilket ledde till att delar av sjöbotten dog, enligt SVT Västerbotten.
Naturvårdsverket har tidigare gått in med statliga bidrag och åtgärder för efterbehandlingen drog igång 2019.
Då hade länsstyrelsen sökt stöd tillsammans med Sveriges geologiska undersökning (SGU) som huvudman. Det bidraget uppgick till 200 miljoner kronor.
Enligt länsstyrelsen har vattenreningen gett effekt. När det 2019 genomfördes provfiske i sjön så visade det sig att fisken var ofarlig att äta.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
