Prenumerera
Polismyndighetens nya lägesbild för 2025 visar att omkring 17 500 personer bedöms vara aktiva gängkriminella och ytterligare 50 000 har koppling till gängmiljöer. Det är 5 500 fler än i fjol, men ökningen beror enligt polisen på en ny datadriven metod – inte på att kriminaliteten faktiskt vuxit.
– Vi ser inte några tydliga indikationer på vare sig en ökning eller en minskning, sa rikspolischef Petra Lundh vid fredagens pressträff tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Den nya metoden, som bygger på underrättelsedata och mönster i samröre mellan kriminella, bedöms ge en mer exakt och objektiv bild än tidigare. Förra årets rapport uppskattade antalet till 14 000 aktiva och 48 000 med koppling till gängen.
Andelen minderåriga gängkriminella har minskat – nu 5 procent jämfört med 13 procent i fjol – men polisen betonar att förändringen främst beror på att tillfälliga gärningsmän inte längre inkluderas i statistiken. Medelåldern är 28 år och 94 procent är män.
– Det går alltså inte av dagens siffror att dra slutsatsen att antalet gängkriminella har blivit fler. Däremot att vi har en mer precis bild av hur problemet ser ut, sa Strömmer.
Han hänvisade till att antalet skjutningar mer än halverats sedan 2022 – från 348 till 146 mellan januari och oktober – men att våldskapitalet och rekryteringen av unga fortfarande är hög.
Förra rapporten visade att 80 procent av gängmedlemmar med strategisk position hade utländsk bakgrund.
