
Förra året publicerade den brittiska tidskriften Nature en artikel med titeln The Economic Impact of Climate Change. Där hävdades att den globala BNP:n skulle minska med 19 procent inom de kommande 26 åren på grund av klimatförändringarna – även om utsläppen minskade kraftigt redan nu. Denna ”klimatkatastrof” skulle kosta världsekonomin 38 biljoner dollar per år. Nu ifrågasätts dock studien och anklagas för att vara vilseledande.
Det tyska Potsdaminstitutet för klimatpåverkansforskning, som ligger bakom rapporten, har nyligen fått hård kritik av dagstidningen Die Welt. Tidningen beskriver studien som en skandal och menar att den saknar trovärdighet, bygger på bristfällig metodik och döljer nära kopplingar till internationella finansiärer. Institutet, Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), leds av den svenske miljöprofessorn Johan Rockström.
I rapporten skriver förstaförfattaren Maximilian Kotz att ”stora inkomstförluster väntas i de flesta regioner, främst till följd av klimatförändringarnas påverkan på viktiga faktorer för ekonomisk tillväxt som jordbruk, arbetsproduktivitet och infrastruktur”.
Enligt studien kommer Afrika och Sydostasien drabbas hårdast, med en beräknad BNP-förlust på upp till 22 procent fram till år 2049 – dubbelt så mycket som Europa. Orsakerna anges vara stigande temperaturer och mer nederbörd. Extrema väderfenomen som stormar och skogsbränder kan förvärra situationen ytterligare.
Die Welts kritik riktar sig mot felaktiga beräkningar, intressekonflikter och överdrifter i analysen. Bland annat påpekas fel i bedömningen av hur mycket en temperaturhöjning på +1 °C påverkar BNP. Forskarna bakom rapporten försvarar sig med att den bygger på 40 års data från 1 600 regioner och menar att kostnaderna för klimatförändringar blir betydligt högre än satsningarna för att begränsa uppvärmningen till max 2 °C. Samtidigt menar flera anonyma granskare, som citeras av tidningen, att metoderna helt saknar vetenskaplig grund och att dataunderlaget är osäkert.
Ett annat kritiskt påpekande är att PIK använt NGFS-scenarier (Network for Greening the Financial System) som underlag. NGFS är ett nätverk av centralbanker och finansiella tillsynsmyndigheter, bland andra Europeiska centralbanken. Både NGFS och PIK utgår från teorin om ”planetära gränser”, som innebär begränsningar av ekonomisk aktivitet. NGFS är också en av finansiärerna bakom Potsdaminstitutet, tillsammans med exempelvis den amerikanska stiftelsen Climate Works och den tyska Mercatorstiftelsen – en av PIK:s största bidragsgivare. Dessa aktörer har även finansierat Johan Rockströms forskning sedan han blev chef för institutet 2018.
Studien har senare använts av Greta Thunberg och Extinction Rebellion i Sverige för att lyfta fram klimatförändringarnas ekonomiska risker. Thunberg hänvisade i en SVT-intervju i maj 2024 till PIK:s beräkningar för att kritisera svensk klimatpolitik. På sociala medier använde Extinction Rebellion samma studie för att peka på miljardförluster i världsekonomin och anklaga regeringen för fortsatt subventionering av fossila bränslen.
Sådana scenarier kan i sin tur påverka politiken, bland annat genom krav på att banker ska hålla mer eget kapital för att möta påstådda klimatrisker – något som kan bromsa ekonomisk tillväxt.
Forskarna har erkänt att vissa beräkningar i studien var fel och har försökt korrigera resultaten. Den uppdaterades i juni 2024 men kritiker menar dock att den reviderade versionen snarare blev ännu svagare.
I november samma år skrev utgivaren av Nature följande notis: “Läsare uppmärksammas på att tillförlitligheten i de data och den metodik som presenteras i denna studiet för närvarande ifrågasätts. Lämpliga redaktionella åtgärder kommer att vidtas när detta är utrett.
Przemek Golynski
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.