Inför påskhelgen är det många som ser fram emot mat och ledighet. Men för många kristna är det också en glädjehögtid som firas i kyrkan.– Jag tror ju att kyrkan har världens bästa budskap, säger prästen Per Anders Grunnan till Riks. .Prästen Per Anders Grunnan har sedan 1998 tjänstgjort som präst. Idag är han kyrkoherde i Stigens Kyrka. Han betonar påskens kärna i den kristna tron. – Påsken är den största och viktigaste helgen under kyrkoåret, eftersom den handlar om det mest centrala och avgörande i evangeliet..Varför är påsken så viktig för många kristna? – Jag tror ju att kyrkan har världens bästa budskap. Det är bara det att detta glada budskap behöver få bli mer känt. – Den kyrkliga gemenskapen blir vår mor. Allt detta ger en trygghet. – I det avkristnade Sverige finns ett stort behov av att känna sig älskad för den man är, att få bli bemött som ett subjekt och inte ett objekt. – Många är oroliga för mycket, försäkrar sig mot allt möjligt. – Det kan vara ett tecken på att man missat att för den som går med Gud är det naturligt att lägga allt i hans händer och att kunna luta sig lite tillbaka för att se vad han har tänkt. .Skulle du säga att firandet av påsken har förändrats i Sverige över tid?– Varje land och tid har sina egna uttryck, men påskens budskap är detsamma. – Johan Sebastian Bachs passioner står sig fortfarande västvärlden. – Likaså kontrasten mellan långfredagens kors och påskdagens tomma grav har nog accentuerats ännu mer i vår lutherska tradition i Sverige de senaste årtiondena. – För 50 år sedan var det inte så stor skillnad på de olika gudstjänstdagarna. – Men man har funnit att det skiftande dramat fyller en bra pedagogisk funktion. – Ett för Sverige lite nyare inslag är offentliga passionsspel. .Ett mer sekulariserat firandeIdag förknippar många påsken mer med ledighet än med kyrkliga traditioner. Enligt Per Anders beror det bland annat på förändringar i utbildningen och samhället i stort.– Den främsta orsaken är nog att skolan inte längre undervisar lika mycket om vårt kristna kulturarv, säger han.– Och eleverna får ofta inte veta varför vi firar jul, fasta, påsk, pingst osv.Kristendomen osynliggörsHan beskriver också en generationsförändring i kyrkligt deltagande. – Den generation som föddes på 1940-talet bröt ofta med aktivt kyrkligt liv och följande generationer har själva fått ta för sig av kyrkans budskap.Trots detta ser han en kontinuitet. – Man kan väl konstera att trots en politisk vilja att osynliggöra kristendomen så har det ändå i varje generation funnits några som burit traditionen och tron vidare.."Något bättre väntar"I ett allt mer sekulariserat samhälle står kyrkan inför utmaningar – men också nya möjligheter, menar han.– Något bättre väntar på andra sidan. Det är roligt att generation Z har upptäckt detta och allt fler börjar söka.– Det blir fler som ber för Sverige nu än för några få år sedan.LÄS ÄVEN: Prästen om Svenska Kyrkan: Socialism har tagit bort det kristna omdömetLÄS ÄVEN: Första advent väcker stillhet och hopp i kyrkan: "En glädje och en väntan"LÄS ÄVEN: Flera inslag om ramadan i SVT – inget om kristna fastanLÄS ÄVEN: "Ramadan Mubarak" - men tyst om den kristna fastan.Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
