Public service-cheferna missnöjda – trots skattemiljarderna

De nya riktlinjerna för public service-bolagen var temat när Expressen bjöd in toppcheferna för SR och SVT till en paneldebatt.

När tidningens kulturchef Victor Malm ifrågasätter om svenska folket verkligen vill lägga mer skattepengar på SR, svarar vd Cilla Benkö:

– Men pengarna finns redan! Det är det som är det fantastiska. Svenska folket har redan betalat in de här pengarna.

Samtidigt vill de båda toppcheferna skydda narrativet om att public service har ett fortsatt starkt förtroende i Sverige, trots att det visar på en vikande kurva.

– Det är en viktig del av en fungerande demokrati och vi ska inte förstärka ett narrativ som inte stämmer, säger Benkö.

Kulturchef Victor Malm bjöd på onsdagen upp Anne Lagercrantz, vd för SVT, och Cilla Benkö, vd för SR på Expressens scen under Almedalsveckan.

SVT har den senaste tiden utsatts för vad Anne Lagercrantz i Expressens paneldebatt kallar för "historiskt omfattande cyberattacker".

– Det här är en indikation på att det digitala samhället är mycket mer sårbart. Och här måste vi göra stora investeringar och det kommer att påverka vårt utbud, säger hon i debatten.

Lagercrantz säger också att det är ett "tufft ekonomiskt läge" och sörjer samtidigt en svunnen tid gällande public service:

– Det är tråkigt att det inte finns en partipolitisk enighet som det historiskt har gjort.

"KOMMER ATT FATTAS 3,4 MILJARDER"

Cilla Benkö ser också ekonomiska problem, trots alla skattemiljarder som går till deras verksamheter.

– Vi får 7,5 miljoner kronor mer på en budget på 3,4 miljarder och det är inte historiskt högt, säger hon.

– Vi har blivit ombedda att räkna på det förslaget som ligger och vad som blir konsekvensen. Då har vi gjort det.

– Det kommer att fattas 3,4 miljarder hur man än vrider och vänder på det om prognoserna slår in, säger hon.

"EN LYXIG SITUATION"

Hon säger att publiken måste bestämma sig för om man vill ha ett Sveriges Radio "ungefär som idag" eller om man vill att de ska plocka bort "ett antal populära program och ett antal tjänster".

Då reagerar Victor Malm som säger att det för en kommersiell, utomstående aktör kan te sig som "en lyxig situation".

– Ni har en stabil finansiering, ni kan planera långsiktigt, säger han och tar upp att exempelvis Expressen befinner sig på en "mycket rörlig, antagligen krympande marknad", samtidigt som SVT får 5,5 miljarder och SR 3,4 miljarder.

– Är inte det fullt tillräckligt för att bedriva två högkvalitativa mediehus?

– Det är klart att vi har full respekt för det. Vi har en lyxig situation för att vi vet vår ekonomi från början. Vi vet tyvärr också en del av vår kostnadsbild från början, säger Cilla Benkö, vd för SR.

"KLART ATT DET HÄR ÄR MYCKET PENGAR"

Till skillnad från en kommersiell aktör kan de inte välja bort innehåll som inte är lönsamt, fortsätter hon.

– Det är klart att det här är mycket pengar. Jag är också jätteglad för långsiktigheten i det här, säger SVT:s vd Anne Lagercrantz.

Hon säger att det handlar om ett tillstånd under åtta år och att de här får ett utvidgat uppdrag att "också finnas säkert" i deras digitala tjänster.

– Och det är det vi behöver finansiera, säger hon och fortsätter:

– Sedan sparar vi hela tiden och jag har en enorm respekt för utmaningarna för privata medier, men vårt uppdrag är att finnas för alla, oavsett var man bor eller hur man vill tillgodogöra sig innehållet.

– Vi har också det här jättefina uppdraget att nå ut inte bara i vardag och fred men också om det är krig.

"HAR FULL RESPEKT"

Cilla Benkö säger att hon har full respekt för att de måste stärka upp sin beredskapsförmåga.

– Jag tror också att svenska folket faktiskt inte riktigt tycker att vi ska lägga ner publicistisk verksamhet därför att vi måste stärka vår beredskapsförmåga.

– Men svenska folket kanske inte heller vill skjuta till mer skattemedel än vad de redan gör, säger Victor Malm.

– Men pengarna finns redan. Det är det som är det fantastiska. Svenska folket har redan betalat in de här pengarna. Det finns fyra miljarder på ett konto som ska gå till public service, svarar Cilla Benkö och fortsätter:

– Och i public service uppdrag ingår att göra både ett kvalitativt innehåll, publicistiskt, och att kunna spela en avgörande roll när det gäller civil beredskap.

– Och det är det vi säger: Vi kommer inte att klara av att göra båda de sakerna i samma omfattning som i dag.

PRIORITERA VERKSAMHETEN?

Victor Malm vänder sig därefter till Anne Lagercrantz med en fråga:

– Finns det inte saker som ni kan välja bort eftersom de kommersiella medierna på ett ganska fullgott sätt gör dem i dag, medan ni behöver prioritera er verksamhet och kanske inte kan ha samma politiska bevakning som vi har?

– Vi prioriterar och väljer bort hela tiden, men nu kommer vi att göra det med en annan magnitud, svarar hon.

– Det finns åtta partier som tycker att vi ska ha en bredd. Vi ska ha "Allsången" och "Sommar", underhållning, precis som smal kultur och ett smalt samhällsutbud. Det är jätteviktigt.

– Om man tittar på Melodifestivalen kanske man också kan bli intresserad av ett nyhetsutbud. Vi riskerar att bli elita och väldigt smala så under de kommande åren är bredden jätteviktig.

"ALLDELES FÖR ENKELT"

Eftersom de kommer att behöva göra prioriteringar när kostnaderna ökar, vill Victor Malm veta vad det är som försvinner.

– Vilka prioriteringar kommer ni att göra – är det samhällsbevakningen där ni konkurrerar med oss eller är det sådant som är kommersiellt svårare att göra såsom bevakning av sakprosa eller opera?

– Jag tror att man gör det alldeles för enkelt för sig om man tror att vi har en lista på saker vi nu kommer att plocka bort, säger Cilla Benkö.

"KOMMER INTE SPARA FÖRRÄN VI MÅSTE"

Hon säger att det är klart att det här blir en process där de kommer att sätta sig ner och titta på nya prognoser och hur mycket och när de måste spara.

– Vi kommer inte spara förrän vi måste spara.

– Alla förstår att vi inte kommer att lägga ner Eko-redaktionen och vi vill helst inte lägga ner någon av våra 25 lokala kanaler heller, säger hon.

– Men man ska nog vara medveten om att om det landar i att vi ska spara 300 till 350 tjänster på Sveriges Radio, då kommer vi inte att kunna freda varken Ekot eller de lokala kanalerna.

"LÄGG NER P3"

Då kommer det också att gå ut över "publicistisk mångfald" och över beredskapsförmågan, fortsätter hon.

– Då tittar alla och säger: Men lägg ner P3, finns ju de som tycker, säger hon och fortsätter:

– P3 går som tåget. P3 är en fantastisk framgångssaga de senaste åren att nå en publik som alla säger är svåra att nå.

Hon lyfter den "vanliga linära och hederliga radion" men också deras poddar.

– Ska vi lägga ner det då? Vore det klokt i en värld av desinformation, propaganda, där det är viktigt att vi når unga med ett svenskt innehåll. Jag tror faktiskt inte att någon tycker det. Och då hamnar man i svårighet – vad är det vi ska välja bort?

SATSA MER PÅ IT-SÄKERHET

Anne Lagercrantz tror att det är "helt demoraliserande" för Expressen, SVT eller vilken annan verksamhet som helst att bara prata om besparingar. Hon säger att de också måste kunna prata om vad det är de vill satsa.

– Jag är helt säker på att vi måste ännu satsa mer på it-säkerhet. Jag är också alldeles säker på att vi måste satsa mer på att bemöta desinformation och verifiering.

Hon tycker också att de har en jätteviktig roll vad gäller svenskt drama, och lyfter den senaste satsningen "Tordyveln flyger i skymningen" som både hon och Victor Malm kallar för en "underbar satsning".

– Så det är klart att vi inte bara kan säga till vår publik och våra medarbetare att vi ska "spara, spara, spara", utan vi måste se hur tusan vi kan jobba mer effektivt, var kan vi dra ner, kan vi ha nya samarbeten, kan vi flytta resurser.

"SÅ DEPPIGT"

Hon tror att kontentan av diskussionen "låter så deppigt".

– Vi har vansinnigt mycket spännande på gång, men vi kommer tvingas göra stora förändringar.

Victor Malm kommer dock med ett förslag: Skulle SVT och SR kunna tänka sig att dela lokalredaktioner runtom i landet?

– Det gör vi redan!, svarar de båda cheferna samstämmigt, däribland i Umeå där de kan samlokalisera och delar flera lokaler, enligt Anne Lagercrantz.

KURVAN PEKAR NEDÅT

Victor Malm lyfter därefter att förtroendet för public service i Medieakademins förtroendebarometer ligger jämförelsevis högt.

– Men det är en kurva som pekar långsamt nedåt. Vad gör ni för att stävja detta fall?

– Trovärdighet har också att göra med användning. Det är en utmaning för oss; hur säkrar vi en användning även hos en yngre generation, säger Lagercrantz.

– Är det yngre som är problemet?, undrar Victor Malm.

– Tvärtom. De yngre har ett väldigt högt förtroende i alla fall för Sveriges Radio, kontrar Cilla Benkö, och hänvisar till att de ju gör attitydundersökningar.

Där frågar man en stor publik bland annat om vad man gillar och vad är viktigast i utbudet, förklarar hon.

– Den yngre publiken är mest nöjd. Det finns en stor nöjdhet med P3 och vad de levererar, säger hon och slår fast:

– Den yngre publiken är absolut inte ett problem.

TA NEGATIVA RESULTAT PÅ ALLVAR

Benkö säger att många gillar förtroendebarometern, men att den inte mäter tilltro till innehållet och hon tror därför att det är "otroligt viktigt " att också titta på attitydundersökningar.

Här har Victor Malm en invändning:

– Jag tror att det är viktigt att även ta de undersökningar som har lite mer negativa resultat på allvar också, påpekar han.

Även Anne Lagercrantz kommenterar Cilla Benkös uttalande om unga publiken:

– Jag är glad att Cilla inte känner att hon har utmaningar med de unga, säger Anne Lagercrantz.

– Jag har utmaningar med de unga men inte när det gäller attityd, flikar Cilla Benkö in.

"JÄTTEMYCKET ATT LÄRA"

Anne Lagercrantz säger att unga litar på dem men att de inte vet om det är värt att investera tiden.

– Det är klart att vi måste titta även på de undersökningar som ser brister hos oss. Vi har ju jättemycket att lära och att utvecklas, säger hon.

Samtidigt ser hon det också som en fara och säger att hon ganska ofta hör att förtroendet minskar.

– Men det stämmer inte. Och jag tycker att det är att sprida en bild att den höga tilliten vi har i Sverige är på glid och så bekräftar man ett annat narrativ, säger hon.

– Ni menar alltså att undersökningar visar att högerväljare och sverigedemokratiska väljare har lägre förtroende för era verksamheter än vänsterväljare har, säger Victor Malm och fortsätter:

– Det framstår som ett ganska stort problem i mina ögon.

– Och det stämmer, inte bara för SVT och SR utan också för samtliga institutioner, säger Anne Lagercrantz och fortsätter:

– Och här hände det någonting för ungefär tio år sedan när förtroendet för alla institutioner sjönk så jag tror inte att vi gjort annorlunda i utbudet, men här sker det en partipolitisk polarisering.

"HANDLAR OM LÅGLITARGRUPPER"

Här tycker Cilla Benkö också ändå att det är viktigt att "citera de forskare som ändå är involverade i de här undersökningarna".

– Det här är ju inte vi som säger. De själva går ut och säger att det här har ingenting att göra med innehållet som bolagen producerar, det här handlar om låglitargrupper i samhället i stort, säger Cilla Benkö.

I förhållande till allting annat har man ändå förhållandevis ett väldigt högt förtroende, "näst intill nästan högst förtroende" för de här två bolagen, fortsätter hon.

Där tar hon upp amerikanska medier som en varning:

– Jag håller med Anne. Vi får passa oss i Sverige nu att vi har en tillit till medier i Sverige nu som är på samma planhalva som man har i USA.

– I USA är det 12 procent av dem som säger att de röstar på Republikanerna som har tilltro till medier överhuvudtaget, även kommersiella medier, såsom Expressens motsvarigheter exempelvis.

"INTE FÖRSTÄRKA ETT NARRATIV SOM INTE STÄMMER"

I Sverige har vi extremt höga förtroendesiffror för media, vilket vi ska vara tacksamma för, fortsätter Benkö.

– Det är en viktig del av en fungerande demokrati och vi ska inte förstärka ett narrativ som inte stämmer, säger hon.

– Men en socialdemokratisk regering hade kanske inte lagt fram riktlinjer som skärpte kraven på granskning och ville finansiera forskning som studerade helt oberoende och opartiskhet, säger Victor Malm och fortsätter:

– Jag menar – det verkar ju finnas ett problem här ändå.

– Det är tråkigt att det inte finns en partipolitisk enighet som det historiskt har gjort, säger Anne Lagercrantz.

– Men mitt jobb, eller Cillas jobb, är ju inte att gå in i en partipolitisk debatt. Vi behöver ju förhålla oss till demokratiskt fattade beslut men beskriva konsekvensen av de förslag som läggs.

– Det tycker jag var ett väldigt politiskt svar dock, säger Victor Malm.

– Ja, men det är ju sant. För om jag inte beskriver konsekvenserna av det här förslaget, så skulle jag ju heller inte vara uppriktig. Då skulle jag ju förvåna både publiken och personalen när det får konsekvenser, svarar hon.

"JÄTTEMYCKET SOM ÄR BRA"

Victor Malm frågar därefter som de välkomnar de nya riktlinjerna som lagts fram.

– Det finns jättemycket i de här förslagen som ligger på bordet, det måste vi ju ärligt säga, som också är bra. Vi får en ny public service-lag, det är jättebra, säger Cilla Benkö.

– Det kommer vara tydligt skrivet i lag nu att de bolag som vill kalla sig public service måste vara politiskt, ekonomiskt, religiöst oberoende. Det finns inte kommersiellt public service i Sverige – det är jättebra.

Det finns pengar som ska avsättas direkt till public service och som bara får gå dit. Det står också väldigt tydligt att villkoren gäller i åtta år och att politiken inte får gå in och röra dem under tiden, fortsätter hon.

– Det skapar en lång, trovärdig oberoende-period. Det är också jättebra.

SKA GÖRAS PÅ FORSKARNAS INITIATIV

Om det ska göras oberoende-utredningar säger hon att det "asbolut får göras".

– Det är fantastiskt bra att man granskar oss men de ska ju göras på forskarnas initiativ. De ska inte göras på politikernas initiativ. Det har vi alltså haft en konsensus kring i Sverige fram till nu, säger hon.

– Det är klart att det finns oroande tecken i att man nu från politiskt håll, under pågående sändningstillståndsperiod, vill beställa ett antal undersökningar som är politiskt beställda.

– Det här säger ju inte bara vi, det säger också ett antal trovärdiga remissinstanser som pekar på att det här kan göra att man kan ifrågasätta oberoende för public service och det är inget bra.

LÄGGA NER SVT?

Det görs redan en rad uppföljningar av public service genom Granskningsnämnden, enligt Anne Lagercrantz.

– Det här är något nytt i Sverige med politiskt beställda uppföljningar och jag hoppas att de görs av oberoende forskare med sikte på nästa sändningsperiod.

– Jag måste ställa frågan, säger Victor Malm och fortsätter:

– Kommer du att lägga ner SVT och ersätta det med SVT Play?

– SVT kommer och är redan vår huvudtjänst. SVT1 och SVT2 finns åtminstone kvar i åtta år till.

SE HELA PANELDEBATTEN NEDAN: