
Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att höja lönekravet för arbetskraftsinvandring till 90 procent av medianlönen, motsvarande 33 900 kronor i månaden. Beskedet presenterades på en pressträff på måndagen.
– Huvudspåret är att exkludera eller begränsa anhöriginvandring för vissa grupper så långt det är möjligt i enlighet med EU-direktiv och Sveriges internationella relationer, sa Ludvig Aspling (SD).
Enligt överenskommelsen får regeringen möjlighet att göra undantag för vissa yrkesgrupper samt helt utesluta yrken från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Det nya kravet ska börja gälla den 1 juni nästa år.
I Tidöavtalet var utgångspunkten 100 procent av medianlönen, vilket hade motsvarat cirka 37 100 kronor.
– Vi är överens om att höjningen ska stanna vid 90 procent av medianlönen. Det här innebär en rak och begriplig bestämmelse, sa migrationsminister Johan Forssell (M).
Utöver lönekravet skärps reglerna för anhöriginvandring. Förslagen innebär bland annat en väntetid på två år för vissa kategorier, ett högre försörjningskrav samt en snävare krets av anhöriga som kan omfattas.
Regeringen planerar även att tillsätta en utredning om att skärpa det straffrättsliga ansvaret för företag som anlitar underentreprenörer som använder illegal arbetskraft.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.