

Utvisning blir huvudregeln vid alla påföljder som är strängare än böter.
Det betyder att tröskeln för när utvisning kan ske sänks rejält.
– Vi tycker att anknytningen till Sverige ska beaktas minimalt och största möjliga hänsyn ska tas till brottsoffrets intresse av att gärningsmannen inte är kvar i landet, säger Ludvig Aspling (SD) till Riks.
Tidöpartierna motiverar förändringarna med att de nya reglerna ska prioritera brottsoffrens trygghet och värna förtroendet för migrationssystemet.
Antalet utvisningsdomar jämfört med antalet brott av utländska medborgare har länge legat på en låg nivå.
Enligt Ludvig Aspling är dagens regler mycket generösare gentemot utlänningen än vad som krävs enligt internationell rätt.
– Exempelvis kan man slippa utvisning för att man jobbar deltid eller har lärt sig lite svenska, säger Aspling.
Lagändringarna innebär att även att avvägningen av skälen för respektive emot utvisning i fler fall ska utfalla till förmån för utvisning.
En annan ändring är att det faktum att en utlänning kom till Sverige innan den fyllt 15 år tas bort som en särskild omständighet som bör tala emot utvisning.
Oppositionen är splittrad i sitt motstånd mot reformen. Socialdemokraterna stödjer den, men Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet är kritiska till olika delar av de nya bestämmelserna.
Aspling ger inte mycket för kritiken.
– Den bygger mycket på missuppfattningar och teknikaliteter, oppositionens egen reform från 2022 var ett kapitalt misslyckande, vilket blev uppenbart när inte ens en våldtäkt mot en 100 åring räckte för utvisning, säger Aspling.
Vid prövning av frågan om utvisning ska domstolarna inte längre beakta eventuella verkställighetshinder. Verkställighetshinder kan exempelvis handla om säkerhetsläget i mottagarlandet, vilket är något domstolar ofta har tagit hänsyn till och därmed omöjliggjort utvisning.
Åklagare får en skyldighet att yrka på utvisning i mål där den tilltalade utlänningen misstänks för ett utvisningsgrundande brott.
Återreseförbud till Sverige kommer gälla under längre tid och i fler fall än i dag vara helt utan begränsning i tid.
Även om Socialdemokraterna röstade för ser Ludvig Aspling risker framåt.
– Socialdemokraternas enorma maktbegär är också deras största svaghet, risken är överhängande att dom kommer sälja ut sina egna väljare i migrationsfrågan.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.