Prenumerera
Riksdagen säger ja till Tidöpartiernas bidragstak och aktivitetskrav för försörjningsstöd.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet valde att inte ställa sig bakom förslaget.
– Regeringens bidragsreform handlar om att ansträngning ska löna sig mer än att leva på bidrag, för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. Det säger Socialdemokraterna nej till, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till Riks.
De två propositionerna från Tidöpartierna, som riksdagen har röstat ja till, är den är mandatperiodens sista delar i den omfattande bidragsreformen för att stärka arbetslinjen och minska bidragsberoendet.
Det handlar dels om ett bidragstak, dels ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd.
Försörjningsstödets utformning har i många fall inneburit att familjer med flera barn har haft svaga ekonomiska incitament att gå från bidragsförsörjning till arbete.
Bidragstaket är en omarbetning av reglerna för ekonomiskt bistånd genom en stramare riksnorm, minskade möjligheter till högre stöd för stora hushåll samt tydligare begränsningar för extra bistånd utöver normbeloppet.
– Vi står inför ett vägval i höstens val: En vänstersväng med höjda skatter och bidrag, eller ett rättvisare Sverige där ansträngning och hårt arbete lönar sig mer än att leva på bidrag. Höstens val är en folkomröstning om bidragslinjen mot arbetslinjen, säger Tenje till Riks.
Bidragstaket träder i kraft den 1 januari 2027.
Enligt regeringen påverkas ungefär 145 000 hushåll och har publicerat en lista som visar vad effekterna blir för några exempelhushåll:
Sammanboende med två barn som får försörjningsstöd på 29 700 kronor i dag får 800 kronor mindre varje månad i bidrag. Sammanboende med fem barn som får försörjningsstöd på 46 500 kronor i dag får 8 200 kronor mindre i bidrag.
För stora hushåll innebär de nya reglerna att bidragen räknas ned från och med det fjärde barnet. Det är framför allt i större familjer bidragen kan bli höga jämfört med inkomster från arbete.
Aktivitetskravet innebär att personer som får försörjningsstöd ska delta i insatser som ökar deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Samtidigt åläggs kommunerna att erbjuda meningsfulla aktiviteter såsom arbetsförlagda aktiviteter.
Personer som har fått försörjningsstöd under minst tre månader i följd ska delta i aktiviteter inom ramen för aktivitetskravet för att fortsatt vara berättigade till stödet. Kravet på deltagande ska anpassas efter individens förutsättningar och arbetsförmåga, men utgångspunkten är att aktiviteterna ska motsvara en heltidsanställning.
Den som utan giltig anledning väljer att inte delta i insatserna ska socialnämnden minska eller helt dra in försörjningsstödet till.
Aktivitetskravet träder i kraft den 1 juli 2026.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
