SD-politiker vill ta upp kampen mot mikroplaster: "sjunkande testosteronnivåer i hela västvärlden"

“Evighetskemikalier”, mikroplaster och andra föroreningar finns nästan överallt i naturen, och går ut över djur och människors hälsa, inklusive de reproduktiva förmågorna. I Frankrike har man nyligen begränsat användningen av bland annat PFAS-ämnen i flera produkter, och samtidigt har det rapporterats om rekordmängder av plastskräp som flyter iland på svenska västkusten, trots – eller enligt vissa på grund av – EU:s plastpolitik.

– Ska man kalla sig en nationalist på riktigt då måste man också bry sig om landet i den mest grundläggande och bokstavliga bemärkelsen, säger riksdagsledamoten Leonid Yurkovskiy (SD), som nu vill att hans parti skapar en politik för bekämpningen av föroreningar i omgivningen.

– Man behöver inte gå på vad Greta säger, men det är klart att vi ska en välmående natur, rena sjöar och bra dricksvatten. Här har vi några frågor som inget parti egentligen har tacklat i Sverige på allvar ur ett folkhälsoperspektiv. Det är miljöföroreningar, läkemedelsrester och andra miljöfaktorer. Vi lever ju i naturen också och blir påverkade, säger Yurkovskiy till Riks.

Han kopplar bland annat fenomenet med sjunkande testosteronnivåer i Sverige och den industrialiserade världen till närvaron av hormonstörande ämnen i omgivningen som inte hör hemma där naturligt. Nu behöver regeringar undersöka problemet efter ett folkhälsoperspektiv, om inte annat, anser Yurkovskiy, som sitter som ledamot i riksdagens socialutskott, på vars bord folkhälsofrågor hamnar.

– Vi ser att det finns hormonstörande ämnen som väldigt påtagligt påverkar naturlivet. Vi ser sjunkande testosteronnivåer i hela västvärlden och där kan det finnas olika förklaringar. Vill vi ha ett välmående land och att våra barn ska vara friska då är det dags att politiken tittar på det här på allvar.

– Det här låter som att det kräver en rejäl omställning från den livsstil som vi i västvärlden och Sverige har idag. Hur tänker du att man ska tackla frågan på ett sätt som är lättsmält för vanliga människor?

– Det är det som är frågan. Man vill inte gå i ett slags hysteriläge och göra dåligt avvägda beslut i hopp om att vi ska kunna rädda hela världen. Men steg ett är att vi kartlägger vilka ämnen som är ett problem, och vilka ämnen som inte är ett problem. Sedan se vad vi kan påverka politiskt på ett rimligt sätt.

För Leonid Yurkovskiy är det naturligt att Sverigedemokraterna, som ett nationalistiskt parti, går före de andra partierna i frågan om kemiska föroreningar i naturen, och hur de påverkar folkhälsan.

– Min partikamrat Björn Söder höll en föreläsning om partiets historia, och där pratade han om hur vi i början var lite osäkra på det här med ideologi. Då pratade vi om att vi var ett nationalistiskt parti på ekologisk grund, eller någonting. Jag tror han sedan använde, lite skämtsamt, termen “Miljöpartiet nationalisterna”. Som ledamot i socialutskottet med ansvar för folkhälsopolitik så är det här faktiskt något som tilltalar mig ganska mycket, säger Yurkovskiy.

PFAS-FÖRORENINGAR ETT PROBLEM I SVERIGE

I Frankrike klubbades i februari begränsningar i användningen av PFAS-ämnen, det vill säga så kallade per- och polyfluorerade alkylsubstanser, som används i en rad olika produkter för dess värmeresistens samt vatten-, smuts- och fettavstötande egenskaper. Ämnena anses påverka hormonerna och vara cancerframkallande hos djur och människor som utsätts för dem i stor utsträckning.

Bland annat förekommer kemikalierna i vissa sorters kläder, köksredskap och smink. På flera håll i Sverige finns stora PFAS-föroreningar i dricksvattnet, och i januari 2026 kommer gränsvärdet för PFAS-ämnen att sänkas för att möta hälsoriskerna, efter instruktioner från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).

Frågan om strängare reglering av PFAS-ämnen behandlas även på EU-nivå.

– Att PFAS inte ska komma ut i naturen och till människan är väldigt viktigt, av allt att döma. Men PFAS finns också i olika produkter av en anledning. Till exempel inom medicinteknik kan det vara avgörande för att tekniken ska fungera och hålla över tid och kunna rädda liv. Så när man presenterar förslag på EU-nivå är det viktigt att man tar hänsyn till att det finns kvar ett legitimt användningsområde för exempelvis PFAS. Men att vi har det i våra matlagningsverktyg, det tycker jag är helt orimligt, säger Leonid Yurkovskiy.

VILL FÖRANKRA NY MILJÖPOLITIK I SVERIGEDEMOKRATERNA

En anledning att inget annat parti velat lyfta frågan om PFAS- och andra föroreningar i svenska naturen är för att kunskapen om de hälsoskadliga effekterna är relativt ung och inte har hunnit sjunka in i det politiska medvetandet än, tror Sverigedemokraten.

– Jag tror att många av de problem som uppstått till följd av läkemedelsrester och miljögifter och så vidare är relativt nya och svårt att tackla politiskt vid första anblick. För det här är konsekvenser av industrier och verksamheter som är viktiga för samhället i stort, som läkemedelsproduktion, fabriker och så vidare. Så det har inte varit helt uppenbart att det är rimligt att vidta hårda åtgärder mot det där, säger Yurkovskiy.

– Det här är någonting som jag i min roll som ledamot i socialutskottet kommer att börja driva internt, och söka stöd inom partiet för att kunna driva de här frågorna vidare.

– Skulle ni kunna få med er Miljöpartiet i kampen mot föroreningarna?

– Konstigt nog kan det bli en fråga där Miljöpartiet är ganska vakna på rätt sätt. Problemet med dem är att de är väldigt insnöade på koldioxidutsläpp som överskuggar mycket av deras politik. Så det riskerar med deras politik att bli orimliga åtgärder i vissa frågor. Men fördelen med de här frågorna är att de inte är särskilt ideologiskt laddade. Så jag ser förutsättningar för att hitta stöd för att lösa de här problemen över alla partigränser, säger Yurkovskiy.