Prenumerera
En 15-årig elev sköt en klasskamrat i ansiktet på en skoltoalett i Trångsund. En 17-åring poserade med pistol inne på en skola i Hudiksvall. Två år senare satt han i fängelse i Irak – dömd till döden för att ha skjutit en gängledare med svenskt medborgarskap.
En elev i Limhamn, Malmö berättade att han gått beväpnad till skolan – med en bajonett. Samtidigt vågar inte skolpersonal tala ut om problemen, utav rädsla för egen säkerhet. Det framgick i "Gängskolan", ett program av SVT:s Uppdrag Granskning.
Antalet unga i högstadie- och gymnasieålder som misstänkts i mordutredningar ökat med över 2300 procent på tio år, från 16 personer år 2013 till 395 personer år 2024. Skolan nämns återkommande som en plats där rekrytering sker – inte sällan av andra elever.
I fallet Trångsund hade skytten burit och förvarat ett vapen i en skolmiljö under flera dagar. Ibland bar han vapnet själv och ibland låste han in det i skåpet i skolan.
Granskningen visade också att val av skola i vissa fall styrs av gängens behov.
Det är också vanligt att vuxna inte ingriper, trots att de ser tydliga tecken. Det finns en utbredd tystnadskultur bland skolpersonalen. Flera skolanställda valde att inte medverka i intervjuer av rädsla för repressalier.
"Jag måste kunna tänka på att jag inte utsätter varken min familj eller mina syskon för någonting. För det sker mycket när jag jobbade på skolan. Jag känner mig inte riktigt att vara med I rollen och berätta hur vi jobbar på en skola. Jag känner mig faktiskt inte trygg med det. Tyvärr kan jag inte ställa upp", sa en tidigare anställd.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
