Skolskjutsen i Västmanland – barn med funktionsnedsättning utlämnas till kaos och otrygghet

I Västmanland har den särskilda skolskjutsen blivit ett sorgebarn. Föräldrar vittnar om kaosartade transporter, där barn med intellektuell funktionsnedsättning lämnas i händerna på chaufförer som varken talar begriplig svenska eller förstår sin uppgift. Hundratals avvikelser har rapporterats bara under det senaste året: barn som aldrig hämtas, förare som röker under körning, som sitter med mobilen bakom ratten – eller som till och med ställer sexuella frågor till barn.

Föräldrarna larmar, men ansvaret tycks studsa mellan region och kommun. Ingen vill ta skulden. I slutändan är det barnen – de mest utsatta – som får betala priset.

"Vi har aldrig sett så många avvikelser"

Margareta Hallner är ordförande för FUB i Västmanland, föreningen för barn och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Hon berättar för Riks att situationen gått från oroande till fullständigt oacceptabel:

– Vi känner till ganska många fall, men jag har aldrig sett så många rapporterade avvikelser som under 2024 och nu in i 2025, säger hon.

Föräldrar som tidigare försökt lita på den kommunalt beställda skolskjutsen har gett upp. Många har börjat köra själva – trots att det innebär att de får gå ner i arbetstid och att hela familjens ekonomi påverkas.

– Det finns olika lösningar, men oron är enorm. Många föräldrar ser ingen annan utväg än att ta bilen själva varje dag, berättar Hallner.

Barnen svär, gråter – eller kommer inte fram alls

De problem som rapporteras är långt ifrån små. Det handlar om förare som behandlar barnen illa, som inte pratar svenska, som skäller eller använder grovt språk. Ibland kommer bilen för sent – ibland inte alls.

– Det har till och med hänt att barn ger sig på varandra under resorna, eftersom det inte finns tillräcklig personal som förstår situationen, säger Hallner.

Men det mest upprörande är berättelserna om chaufförer som beter sig direkt olämpligt mot barnen.

– Jag har hört flera berättelser om chaufförer som ställer hemska frågor till barnen, i tron att de ändå inte kan återberätta. Ett barn fick frågan av sin chaufför om han brukade titta på porr. Det är helt ofattbart, säger Hallner.

Föräldrar får höra om det i efterhand – ofta från barn som knappt förstår innebörden av det de blivit utsatta för.

Regionens ansvar – en förvärring sedan övertagandet

Tidigare var det Västerås stad som hade ett större ansvar för särskilda skolskjutsen. Men sedan regionen tog över upphandlingen har problemen eskalerat.

– Vi är inte alls nöjda med hur det fungerar idag. Förut tog Västerås stad ansvar för mycket mer. Nu lämnas föräldrarna i sticket, säger Hallner.

En viktig del är språkfrågan. Många förare har så bristande svenska att de inte kan kommunicera med vare sig barn eller föräldrar.

– De förstår inte personer med funktionsnedsättning. Och de tror att barnen inte kan återberätta vad de upplever. Det är en farlig kombination, konstaterar Hallner.

Förare som tafsar

De vittnesmål som når FUB gäller inte bara grovt språk eller dåligt bemötande. Det finns rapporter om rena övergrepp.

– Vi har hört från personer som inte vågar åka längre eftersom chaufförer har börjat tafsa på dem. Och det gäller inte bara tjejer eller kvinnor – det har hänt även män och pojkar, säger Hallner.

När barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning börjar känna sig otrygga i skolskjutsen är konsekvenserna enorma. Många blir rädda för chaufförerna, vägrar åka till skolan och förlorar i längden både undervisning och social gemenskap.

Skolplikt – men ingen garanti för skolresan

Sverige har skolplikt. Barnen måste gå i skolan, men de kan inte ta sig dit själva. När skolskjutsen fallerar ställs familjer inför en orimlig situation.

– Många blir tilldelade en skola långt hemifrån eftersom de särskilda skolorna är få och stora. Föräldrarna är helt beroende av skolskjutsen för att det ska fungera, förklarar Hallner.

Konsekvensen blir att föräldrar får köra själva, ibland långt varje dag, vilket leder till stress, sämre ekonomi och svårigheter att kombinera arbete med familjeliv.

– Det här påverkar också samhällsekonomin. Föräldrar får gå ner i arbetstid och därmed betala mindre skatt. Än en gång är det systemet som havererar och familjerna som får bära kostnaden, säger Hallner.

”Man borde självklart kunna följa bilen”

En lösning som efterfrågas är digital uppföljning – en självklarhet i många andra delar av landet.

– Det vore en självklarhet att föräldrar kan se var bilen befinner sig. I andra system kan man enkelt följa sin bil. I Västmanland finns inte den funktionen, vilket är jättedumt, säger Hallner.

Det gör att föräldrarna ofta står i ovisshet: kommer bilen alls? Om inte – vem ringer man, och när?

Problemen med skolskjutsen i Västmanland har pågått länge, men nu växer frustrationen. Frågan bollas mellan kommunerna som beställer och regionen som upphandlar. Ingen verkar vilja stå för misslyckandet.

– Kommunerna måste ta fram ordentliga riktlinjer. Eftersom de beställer tjänsten av regionen måste de ställa tydliga krav på vad som ska gälla, säger Hallner.

Hon pekar också på bristen på fordon – särskilt anpassade bilar. Det gör att barn helt enkelt inte blir hämtade.

”Allmänheten har lurats att tro att allt fungerar”

För föräldrar som varje dag lämnar sina barn i skolskjutsens händer är det svårt att förstå hur systemet kan vara så här dåligt. Politiker talar gärna om inkludering och trygghet, men verkligheten visar något helt annat.

Det som på pappret ska vara en trygg transport till skolan har i praktiken blivit ett lotteri där barn kan möta rökande, svärande eller till och med övergreppsbenägna chaufförer