Språkbrist hotar äldreomsorgen: "Svensktalande flyr när den blir integrationsverktyg"

När en ambulans kallades till Hagalidsgårdens demensboende i Västerås för en misstänkt blodförgiftning, chockades ambulanssjukvårdaren av att ingen av personalen kunde tala svenska. "Det är ovärdigt de äldre," säger sjuksköterskan till TV4 och varnar för att situationen kunde ha slutat illa. 

Men händelsen i Västerås är inte unik. Enligt en stor undersökning från fackförbundet Kommunal för 2021 svarar över 93 procent av arbetsplats- och skyddsombuden inom äldreomsorgen att det anställs vikarier utan tillräckliga språkkunskaper. Och det blir allt vanligare, rapporterar Arbetet.

Det råder stor brist på personal i äldreomsorgen, något som gör att nyanlända och invandrare utan högre utbildning ofta hänvisas till äldreomsorgen, skriver Arbetet.  

Personal utan språkkunskaper blir allt vanligare 
- Hela 97 procent av dem svarande i undersökningen att språkbrist leder till ökad arbetsbelastning för andra. 

Det är endast 4% som säger nej till vikarier trots språkbrister och endast 21% som säger nej till att anställa ordinarie personal trots språkbrister.   

Över 80 procent säger att det påverkar arbetsmiljön negativt. Mer än två tredjedelar uppger att bristande språk gör att vissa arbetsuppgifter inte går att genomföra. Samtidigt larmar Kommunal att lönerna är lägre och att andelen osäkra anställningar är fler inom privat äldreomsorg, det visar Kommunals rapport ”Så mycket bättre?”.  

År 2022 blev frågan om personalens språkkunskaper inom äldreomsorgen mer aktuellt och en del kommuner började införa språktester.  

Låga löner och osäkra anställningar vanligare i privat äldreomsorg 

Samtidigt flaggade då fackets juristbyrå, LO-TCO Rättsskydd, för att testerna kan strida mot lagen - och menar att ett språkkrav kan strida mot diskrimineringslagstiftningen. 

Caroline Frisk, ledamot i Västerås äldrenämnd och visgruppledare för Sverigedemokraterna i kommunfullmäktige - berättar i en intervju med Riks att det är flera saker inom äldreomsorgen har blivit bekymmersamt.  

– Det här är ju en fråga vi har drivit i motionen redan 2021 om språkkraven inom äldreomsorgen. Att det är jätteviktigt att man pratar svenska, förstår vårdsvenska och kan ge våra äldre rätt vård och omsorg. Och att det också måste fungera under sommartid med vikarier på plats och så. 

Hon menar att äldreomsorgen används som ett sätt att integrera invandrare i det svenska samhället, snarare än att ha omsorg till dem som behöver den. 

– Så har det ju blivit i praktiken när man har valt att anställa folk med bristande språkkunskap. När man inte har varit tydlig med kraven på vad som krävs för att kunna jobba och möta upp våra äldre. Och det här är ju liksom inte bara Västerås som har det problemet utan det är ju hela landet, säger hon.  

Personal lämnar på grund av språkbrister 

– Jag tror att en del av personalbristen är också att om du anställer väldigt många som inte behärskar det svenska språket så blir det också så att de som gör det får en betydligt tyngre arbetsbörda. Och då flyr de och säger att det går inte att jobba inom äldreomsorgen för det blir tungt och det blir en orimlig arbetsbelastning  

“Ära att jobba med äldre” 

– Vi måste se att det är en ära att få jobba med de äldre som faktiskt har byggt landet, att de förtjänar ett gott omhändertagande. Det är inte bara språkkrav. I Västerås har vi fått igenom att man i vart fall nu begär ur belastningsregistret på de som jobbar inom äldreomsorgen. 

Hon fortsätter att berätta att kommuner behöver säkerställa att personal inte har en kriminell bakgrund, och inte endast språkkrav.

– Det är något som vi har drivit igenom i kommunen för att säkerställa att de äldre inte har de som har kriminell belastning som jobbar med dem. Så det är många delar och man måste också höja löner och uppvärdera det här. Men också ställa krav på de som jobbar. 

Se hela intervjun med Caroline Frisk: