Prenumerera
Den genomsnittliga strafftiden har stigit till drygt 1,5 år (530 dagar)
För intagna under 21 år steg den till nästan tre år.
I snitt satt knappt 8 500 personer fängslade under 2025.
Platsbristen i landets häkten och fängelser förblir akut. Beläggningsgraden i landets 47 fängelser låg på 141 procent i snitt under 2025. I häktena var situationen lite mindre ansträngd med motsvarande siffra på 122 procent, visar siffror från Kriminalvårdens rapport Kriminalvård och Statistik, KOS 2025.
"Den genomsnittliga beläggningen ligger på historiskt höga nivåer, vilket innebär att vi pressar myndighetens kapacitet och resurser", säger Susanne Wedin, avdelningsdirektör på Kriminalvården i ett pressmeddelande.
Orsakerna bakom det rådande beläggningsläget är det ökade inflödet klienter kombinerat med längre strafftider. Ökningen syns i samtliga sorters fängelsen och var störst i säkerhetsklass 2 – fängelser med hög säkerhet, men lägre bevakningsnivå än den högsta säkerhetsklassen.
Sedan 2016 har andelen intagna utan svenskt medborgarskap minskat kraftigt, från 35 till 22 procent. Förra årets nivå var den lägsta under hela tio-årsperioden.
En av tre häktade eller dömda återföll i brott inom tre år.
"Det visar att våra medarbetare trots det hårda trycket lyckas upprätthålla det långsiktiga och återfallsförebyggande arbetet", avslutar Wedin.
Män återfaller i högre utsträckning än kvinnor och yngre personer i högre utsträckning än äldre. Ju fler tidigare straff en person hade, desto vanligare var det att personen återföll i brott.
En av tio intagna är kvinnor, en stigande andel.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
