Uppehållstillstånd ska återkallas vid bidragsfusk och falska uppgifter

Fler utlänningar ska kunna nekas eller bli av med sitt uppehållstillstånd i Sverige. I dag presenterade Regeringen och Sverigedemokraterna Vandelsutredningen. Utredningen, som inleddes den 20 november 2023 hade målet att förbättra möjligheten att avlägsna utlänningar på grund av bristande vandel.

Utredningen föreslår att tillstånd ska kunna nekas eller dras tillbaka vid bristande regelefterlevnad, som exempelvis bidragsfusk, störande beteende eller hot mot allmän ordning.

Återinfört vandelkrav

Återkallandet av uppehållstillstånd ska möjliggöras genom ett återinfört vandelkrav i utlänningslagen, där myndigheterna får ett kraftfullare verktyg att avlägsna utlänningar som inte lever på ett skötsamt sätt.

I praktiken innebär det att uppehållstillstånd ska kunna vägras eller återkallas inte bara vid brott, utan även vid exempelvis bidragsfusk, skulder, missbruk som leder till störande beteende, eller samröre med kriminella nätverk och extremistgrupper. Utredningen föreslår att återinföra begreppet "vandel", som blir centralt i lagens tillämpning. Det handlar om att följa lagar och myndighetsbeslut, samt att inte utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmänna ordning.

Utredningen föreslår också att personer som ännu inte beviljats tillstånd ska kunna avvisas redan om det finns anledning att anta att de kommer att brista i vandel efter inresan. Redan vid ansökan om uppehållstillstånd ska myndigheter kunna väga in om personen till exempel har skulder, misskött sig i kontakt med myndigheter eller visat tendenser till asocial livsföring. Det gäller även vid bedömning av permanent uppehållstillstånd – tveksamheter kring framtida vandel ska kunna ligga till grund för avslag.

Dagens regelverk bygger i stor utsträckning på brottslighet som kriterium, men utredningens förslag innebär en tydlig breddning. Uppehållstillstånd ska till exempel kunna återkallas om en person dömts till en strängare påföljd än böter, även om domstolen inte beslutat om utvisning. Även andra brister i vandel som inte är brottsliga i sig – som att medvetet ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningsprocessen – ska kunna leda till återkallelse.

Förslag läggs också fram för att stärka möjligheten att återkalla uppehållstillstånd som beviljats enligt EU-rätt. En utlänning som fått tillstånd genom familjeåterförening ska kunna nekas eller bli av med tillståndet om han eller hon anses utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet. Denna formulering ersätter det tidigare snävare kravet om att hotet måste gälla både ordning och säkerhet.

För att det skärpta regelverket ska kunna tillämpas i praktiken föreslår utredningen att Migrationsverket ska få tillgång till mer information från andra myndigheter. En sekretessbrytande bestämmelse föreslås för att möjliggöra informationsutbyte med exempelvis Polisen, Skatteverket, CSN, Kronofogden och Försäkringskassan. Det ska bli möjligt att begära ut uppgifter som är avgörande för handläggningen av ärenden om uppehållstillstånd eller avvisning.

Straffbara yttranden – t.ex. förolämpning, olaga hot, hets mot folkgrupp och uppvigling – bör enligt utredningen också kunna bedömas som bristande vandel.

Avskaffade tidsgränser för återkallande

En annan viktig förändring gäller tidsgränserna. I dag krävs det särskilda skäl för att återkalla ett uppehållstillstånd om personen har vistats länge i Sverige. Utredningen föreslår att dessa begränsningar tas bort. I stället ska tiden i landet kunna vägas in som en del av en samlad bedömning, men inte längre utgöra ett hinder i sig. Det innebär att även personer som bott i Sverige i många år ska kunna få sitt tillstånd återkallat om de anses ha brustit i sin vandel.

Utredningen gör bedömningen att de ökade kostnaderna för Migrationsverket och Polismyndigheten ska kunna rymmas inom befintliga ramar. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Förslagspaketet innebär en av de mest genomgripande skärpningarna av utlänningslagen på flera decennier.