Utredning: Kriminell klan har haft inflytande i riksdagen

Ett släktbaserat kriminellt nätverk har enligt en ny statlig utredning haft politiskt inflytande ända in i riksdagen.

Klanerna har infiltrerat större myndigheter och kommuner och antalet polisanställda med koppling till sådana nätverk har ökat.

Hundratusentals lever i områden med parallella samhällsfunktioner för rättsskipning, bostadsförmedling, beskyddarverksamhet och medling i tvister.

En ny statlig utredning om parallella samhällsstrukturer lämnades över till regeringen i veckan. Uppdraget startades den 3 juli 2025 och har gått ut på att kartlägga problemen och ta fram kunskap om hur de kan motverkas.

År 2020 larmade dåvarande biträdande rikspolischefen Mats Löfving om minst 40 kriminella klaner i Sverige.

Den nya utredningen uppger att Polisen i dag känner till ett 40-tal nätverk som kan beskrivas som släktbaserade kriminella nätverk. Men siffran motsvarar inte det totala antalet och bör enligt Polisen ses som en "minimisiffra".

Flest har identifierats i polisregion Syd och Väst, med 16 respektive 11 nätverk. I Öst, Bergslagen, Mitt och Nord har två till tre identifierats i vardera regionen. Stockholm redovisar inte släktbaserade kriminella nätverk som en egen kategori och ingår därför inte i motsvarande sammanställning.

Nätverken varierar kraftigt i storlek. Vissa består av ett mindre antal personer, medan andra omfattar hundratals.