Utredning: Kriminell klan har haft inflytande i riksdagen

Ett släktbaserat kriminellt nätverk har enligt en ny statlig utredning haft politiskt inflytande ända in i riksdagen.

Klanerna har infiltrerat större myndigheter och kommuner och antalet polisanställda med koppling till sådana nätverk har ökat.

Hundratusentals lever i områden med parallella samhällsfunktioner för rättsskipning, bostadsförmedling, beskyddarverksamhet och medling i tvister.

En ny statlig utredning om parallella samhällsstrukturer lämnades över till regeringen i veckan. Uppdraget startades den 3 juli 2025 och har gått ut på att kartlägga problemen och ta fram kunskap om hur de kan motverkas.

År 2020 larmade dåvarande biträdande rikspolischefen Mats Löfving om minst 40 kriminella klaner i Sverige.

Den nya utredningen uppger att Polisen i dag känner till ett 40-tal nätverk som kan beskrivas som släktbaserade kriminella nätverk. Men siffran motsvarar inte det totala antalet och bör enligt Polisen ses som en "minimisiffra".

Flest har identifierats i polisregion Syd och Väst, med 16 respektive 11 nätverk. I Öst, Bergslagen, Mitt och Nord har två till tre identifierats i vardera regionen. Stockholm redovisar inte släktbaserade kriminella nätverk som en egen kategori och ingår därför inte i motsvarande sammanställning.

Nätverken varierar kraftigt i storlek. Vissa består av ett mindre antal personer, medan andra omfattar hundratals.

Inflytande ända in i riksdagen

Utredningen innehåller uppgifter om att en kriminell klan tagit sig in i riksdagen.

”Utredningen har tagit del av uppgifter om att ett släktbaserat kriminellt nätverk har haft inflytande i det politiska livet på både lokal nivå, genom kommunfullmäktige, och på nationell nivå, genom riksdagen.”

Inom vissa av nätverkets ledande familjer ska personer dessutom ha kandiderat för olika partier för att "säkerställa ett mer varaktigt politiskt inflytande".

Utredningen namnger inte vilka partier det rör sig om.

Framgångsrikt parti ska ha fått pengar från flera nätverk

I ett annat polisunderlag som utredningen tagit del av finns uppgifter om att ett mindre nystartat parti finansierats av flera släktbaserade kriminella nätverk.

Partiet ska också ha haft medlemmar med koppling till nätverken.

"Partiets framgångar i vissa kommuner kan, enligt Polismyndigheten, delvis förklaras av detta stöd eftersom det inom vissa klanmiljöer finns instruktioner eller förväntningar om hur personer ska rösta i allmänna val."

Inte heller det partiet namnges i utredningen.

Polisanställda med nätverkskopplingar ska ha blivit fler

Enligt Polismyndighetens bild arbetar släktbaserade kriminella nätverk mer systematiskt med infiltration än andra typer av kriminella nätverk.

Det kan handla om ett långsiktigt arbete för att få in personer i myndigheter, kommuner och andra viktiga verksamheter för att få information, påverka beslut, underlätta brott eller skydda nätverkets intressen.

Utredningen skriver dessutom:

"Enligt bedömningar som utredningen fått ta del av har antalet anställda inom Polismyndigheten med koppling till släktbaserade kriminella nätverk ökat under senare år."

Det ska även ha varit möjligt att få tillgång till Polisens lokaler genom byggföretag som haft kontrakt där. Infiltration har också förekommit i bland annat hamnar och flygplatser.

Flera kommuner ska ha infiltrerats

Även kommuner pekas ut.

"Enligt Polismyndigheten finns uppgifter om att släktbaserade kriminella nätverk har infiltrerat flera kommuner i olika delar av landet."

Det finns bland annat exempel inom personlig assistans och samhällsbyggnad. Där kan det handla om att påverka bygglov och upphandlingar.

Kontakter på samtliga storbanker

Nätverkens kontakter sträcker sig också in i näringslivet.

I en stad i Mellansverige bedömer Polismyndigheten att ett släktbaserat kriminellt nätverk har kontakter inom samtliga storbanker som har kontor i staden.

"Kontakterna bedöms kunna vara behjälpliga i brottsupplägg."

Polisen har också uppgifter om att nätverken använder personer med särskild kunskap, som redovisningskonsulter, skatteexperter och revisorer, för att genomföra eller dölja brottsupplägg.

Uppges driva skyddade boenden

Ett annat exempel gäller en verksamhet som på pappret ska skydda utsatta.

"Det finns även uppgifter om att ett släktbaserat nätverk har ett företag som erbjuder skyddade boenden för kvinnor och barn, där verksamheten möjliggörs genom en möjliggörare vid ett större fastighetsbolag som i sin tur förser företaget med lägenheter."

Hundratusentals bor i områden med parallella system

Utredningen redovisar även Polisens kartläggning av "alternativa samhällssystem", där man "upprättar eller använder alternativa samhällsfunktioner vid sidan av det ordinarie samhällets institutioner eller system".

År 2025 bodde omkring 549 000 personer i områden med problem med informell bostadsförmedling, 480 000 i områden med problem med rättsskipning mellan kriminella och boende, 357 000 med beskyddarverksamhet och 342 000 med informell medling i tvister.

Omkring 175 000 personer bodde i områden där samtliga fyra typer förekom på problemnivå tre eller högre.

Barn- och kusinäktenskap

I släktbaserade strukturer beskrivs flickor och kvinnor som särskilt utsatta för kontroll. Utredningen hänvisar till forskning som beskriver kvinnans roll i klanerna så här:

"I en släktbaserad struktur är kvinnans primära roll att föra den manliga blodslinjen vidare. Under dessa omständigheter utövas en stark kontroll över kvinnors sexualitet för att säkerställa att det är män inom klanen som är fäder till de barn som föds inom klanen."

Månggifte samt barn- och kusinäktenskap beskrivs som vanligt förekommande i sådana strukturer.

Kvinnliga släktingar och närstående används inte sällan som insiders eller möjliggörare. De kan hållas utanför den öppna brottsligheten för att göra kopplingen svårare att upptäcka.

Vill se nationell samordnare

Utredningen bedömer att arbetet mot släktbaserade kriminella nätverk bör prioriteras och att Polismyndigheten bör överväga en samlad nationell kunskapsöversikt över nätverkens omfattning och skadeverkningar.

Den föreslår också att regeringen tillsätter en nationell samordnare mot parallella samhällsstrukturer och att sådant som infiltration, parallell rättsskipning, hedersförtryck och välfärdsbrott i större utsträckning fångas upp i lokala lägesbilder.

Patrick Kronqvist, Expressens politiska redaktör, skriver i en ledartext att "vi är naiva inför infiltrationen" och att landet saknar "vettig statistik och empiriska studier" på omfattningen av parallella samhällsstrukturer.