

Uppgifterna kommer från opublicerat material från den senaste Pisa-mätningen som hölls 2022.
45 procent av de utländska eleverna når inte upp till de grundläggande målen i läsning, matematik och naturvetenskap.
"Risken är att de här siffrorna blir det nya normala", säger Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, till Vi Lärare.
Kunskapsgapet mellan 15-åriga elever med svensk och utländsk bakgrund växer, varnar Vi Lärare. Mellan Pisa-mätningarna 2015 och 2022 ökade prestationsskillnaderna mellan grupperna.
Hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund lämnar nian utan att nå kraven på läsförståelse och underkänns också i matematik och naturvetenskap, larmar den fackliga tidningen VI Lärare.
I gruppen elever med utländsk bakgrund ingår även de som är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Att dessa oftare kommer från hem med sämre ekonomi förklarar inte hela resultatskillnaden jämfört med svenska elever.
"Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen", säger Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet Vi Lärare.
Omkring en fjärdedel av de svenska skolorna definieras idag som lågpresterande baserat på deras låga Pisa-resultat. Den 8 september presenteras de senaste Pisa-siffrorna från 2025.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.