
Säkerhetspolisen (Säpo) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) ska spela en aktiv roll i bekämpningen av organiserad kriminalitet, särskilt när företag, näringsliv och välfärdssektorn hotas av utländska vinstintressen och agitatoriska makter.
De senaste decenniernas migrations- och integrationspolitik har lett till en historisk demografisk förändring i Sverige. Detta har bland annat resulterat i organiserad och grov kriminalitet i form av etniska gängbildningar med kopplingar till främmande makter. Denna förändring håller på att omkullkasta vår rättsstat, demokrati och de kärnvärden som den svenska kristna kulturen bygger på. Förändringen har således lett till ett strukturellt mönster som exponerar oss för främmande agitatoriska makter, vilket sker inifrån och är systemhotande. Vi befinner oss tveklöst i ett allvarligt läge.
Följande brister i kombination har lett till detta allvarliga läge.
Skev migrationspolitik och en tillit-kultur som inte är anpassad till den förändrade demografin
Etablissemangets mångkulturprojekt och godhetstanke utan konsekvensanalys
Enorma brister på säkerhetsprövningar, rutiner och bakgrundskontroller
Brister i samordning av myndigheters arbete i detta avseende
Avskaffandet av tjänstemannaansvar.
Utländska agitatoriska aktörer i form av infiltration och underrättelseverksamhet utnyttjar dessa brister. Dessa påfallande stora brister utgör ett allvarligt hot mot vår existens då hotet utgår inifrån. Utländska agitatoriska makter, hegemoniska och totalitära ideologier i form av deras närvaro med migration som instrument utnyttjar bristerna maximalt. De betraktar oss som dumma och besitter ett sådant våldskapital och primitiva idéer som är svåra att stävja med traditionella metoder, vilka är otillräckliga.
Expressens senaste två reportage om infiltration och bristfälliga rutiner i upptäckten av dessa hot är talande;
anställning av en iransk säkerhetstjänstagent som doktorand på Lunds universitet
ett vårdbolags plundring av välfärdssektorn i Göteborg med kopplingar till Irans terroriststämplade Revolutionsgardets utländska avdelning, Qods-styrkan
I doktorandfallet har ovan nämnda element i kombination lett till att säkerhetstjänstagenten har anställts som doktorand med betald lön i sex år. Migrationsverket har beviljat honom återkommande uppehållstillstånd och slutligen svenskt medborgarskap. Säpo har trots doktorandens exponering i persisk media och även på Lunds universitets hemsida, inte velat eller kunnat upptäcka hans kopplingar till Irans säkerhetstjänst och därmed har han beviljats svenskt medborgarskap.
I fallet med IVO:s tillslag mot ett vårdbolag i Göteborg vars ägare har visat tydliga sympatier och kopplingar till Irans islamiska revolutionsgardes Qods-styrka förtydligar ovan nämnda brister i kontrollen av skattefinansierad välfärdsverksamhet.
Systemet med tillit för individer som har onda avsikter, icke befintliga kontroll- och säkerhetsrutiner och ett system utan djupgående kvalifikationskrav och säkringar leder till likartade resultat. Om Säpo hade i ett tidigt skedde haft utökad närvaro och befogenhet att informera myndigheter om vårdbolagets ägarens kopplingar till Irans revolutionsgarde hade sannolikt ett annat resultat uppnåtts.
Ett system ska vara väl definierat, strukturerat och ha upptäckts- och säkerhetsmekanismer samt informationsskydd värt namnet. Detta tankemönster är gällande norm i många andra länder. Etablissemanget och sverigefientliga svenskar betraktar dessa reformer som auktoritära. Men dessa iögonfallande brister ska inte utgöra självmordstabletter. Vi har bara oss själva att skylla på. I kombination med politiska reformer och lagändringar ska även Säpos och Musts resurser användas i lagföringen av systemhotande gängkriminella med kopplingar till utländska agitatoriska makter.
Nima Rostami, advokat och samhällsdebattör
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.