Prenumerera
När Tidöpartierna tog över regeringsmakten efter valet 2022 utlovades ett paradigmskifte i migrationspolitiken. Sverigedemokraterna hade under lång tid argumenterat för att Sverige haft en exceptionellt hög invandring som bidragit till växande utanförskap, ökade kostnader för välfärden och stora integrationsproblem.
Nu finns tre års statistik att analysera. Jämför man perioden 2023–2025 med åren 2010–2022 framträder en tydlig förändring. Hur enskilda personer betraktar denna förändring är sannolikt beroende av såväl förväntningar som värderingar.
Befolkningsexplosionen fram till 2022
Sverige genomgick mellan 2010 och 2022 en historiskt snabb befolkningstillväxt.
Vid slutet av 2010 hade Sverige omkring 9,34 miljoner invånare. Tolv år senare, vid slutet av 2022, hade befolkningen vuxit till cirka 10,52 miljoner invånare.
Mellan 2010 och 2022 ökade alltså Sveriges befolkning med omkring 1,18 miljoner människor, vilket motsvarar nästan ett helt Stockholm. Den genomsnittliga folkökningen uppgick till omkring 98 000 personer per år.
Jämför man detta med perioden 2023–2025 blir skillnaden stor. Under dessa tre år ökade befolkningen med endast cirka 84 000 personer totalt, eller omkring 28 000 personer per år.
Folkökningen har därmed minskat med ungefär 70 procent jämfört med genomsnittet under perioden 2010–2022. SCB påpekar att 2025 är året med den lägsta folkökningen på hela 2000-talet.
När Sveriges befolkning ökade med omkring 1,18 miljoner personer mellan 2010 och 2022 kom merparten av ökningen från migration. Det innebär att ungefär 70–75 procent av folkökningen kan kopplas till invandring. Under senare år har dock både invandringen och födelsetalen minskat samtidigt som utvandringen ökat. Därför har folkökningen bromsat in kraftigt.
Nettoinvandringen minskar kraftigt
Trots den förändrade migrationspolitiken fortsätter invandringen till Sverige att vara omfattande. Invandringen har alltså minskat, men inte dramatiskt.
Skillnaden mellan perioderna uppgår till ungefär 16 000 personer per år, motsvarande cirka 14 procent. Jämfört med 1990-talet är bruttoinvandringen fortfarande hög. Under stora delar av 1990-talet låg invandringen vanligtvis mellan cirka 50 000 och 85 000 personer per år.
Den viktigaste förändringen handlar inte om den totala invandringen utan om nettoinvandringen. Nettoinvandring är skillnaden mellan invandring och utvandring och visar hur mycket migrationen faktiskt bidrar till befolkningsökningen.
Skillnaden är dramatisk. Under perioden 2010–2022 ökade Sveriges befolkning genom migration med omkring 66 400 personer per år. Under perioden 2023–2025 uppgick motsvarande siffra till omkring 20 900 personer per år.
Nettoinvandringen har därmed minskat med cirka 45 500 personer per år eller ungefär 68 procent. Förklaringen är dubbel. Dels invandrar färre människor till Sverige än tidigare. Dels har utvandringen stigit kraftigt.
Allt fler personer som tidigare invandrat lämnar nu Sverige, antingen genom återvandring eller vidare migration till andra länder. De personer som kommer till Sverige stannar alltså inte kvar här i samma utsträckning som tidigare.
Så har invandringens sammansättning förändrats
Det är inte bara nivåerna som förändrats. Även invandringens karaktär ser annorlunda ut än under 2010-talet. Under flyktingkrisåren dominerades stora delar av invandringen av asylmigration och anhöriginvandring kopplad till flyktingmottagandet. Efter de skärpningar som genomförts har dessa kategorier minskat tydligt.
Den största förändringen syns inom den asylrelaterade migrationen. Skyddsinvandringen och anhöriga till flyktingar har minskat kraftigt jämfört med genomsnittet under 2010–2022. Arbetskraftsinvandringen ligger däremot kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Detsamma gäller studieinvandringen. Resultatet blir att en större del av dagens invandring består av arbetskraftsinvandrare, studenter, EU-medborgare och personer som omfattas av den fria rörligheten inom Europa.
Utvandringen från Sverige
SCB:s analyser visar att den kraftiga ökningen av utvandringen i stor utsträckning är kopplad till den tidigare invandringen. En allt större andel av dem som lämnar Sverige är personer som själva invandrat eller som kommit hit för arbete, studier eller som anhöriga.
Många av dagens utvandrare tillhör grupper som från början inte nödvändigtvis planerade att bosätta sig permanent i Sverige. Arbetskraftsinvandrare, internationella studenter och deras familjer utgör en växande del av utvandringen.
Mellan 2000–2004 utgjorde dessa grupper 56 procent av alla utvandrare. Under perioden 2020–2024 hade andelen stigit till 78 procent. Samtidigt har utvandringen nått rekordnivåer. Under 2024 utvandrade drygt 86 000 personer från Sverige, vilket är den högsta nivån under 2000-talet.
Den ökade utvandringen är i hög grad en följd av den stora invandringen under 2000-talet. När invandringen ökar växer också gruppen människor som senare kan lämna landet. Dagens utvandring domineras därför i betydligt högre grad av utrikes födda och andra migrationsrelaterade grupper än vad som var fallet för tjugo år sedan.
Därtill har invandringen till Sverige av allt att döma ändrat karaktär. Tidigare kom en stor andel av invandrarna som flyktingar och med avsikt att stanna i Sverige. Under perioden 2023-2025 kommer fler från Europa och fler med avsikt att lämna landet igen.
Nya medborgarskap fortsatt på höga nivåer
Trots att nettoinvandringen minskat kraftigt fortsätter ett stort antal människor att bli svenska medborgare.
Skillnaden mellan perioderna är relativt liten jämfört med utvecklingen för nettoinvandringen. Förklaringen är att medborgarskap är en eftersläpande process.
Många av dem som blivit svenska medborgare under 2023–2025 invandrade till Sverige under migrationsåren på 2010-talet. Medborgarskapen speglar därför i hög grad den tidigare migrationspolitiken.
Nedgången under 2025 sammanfaller med skärpta kontroller hos Migrationsverket och regeringens arbete med nya krav för medborgarskap. Av allt döma tycks SD-regeringens politik alltså ha slagit igenom mot slutet av mandatperioden.
Ett tydligt skifte i migrationsutvecklingen
Sammantaget visar statistiken att jämfört med perioden 2010–2022 har en kraftig förändring skett i Sveriges migrationsstatistik.
- Befolkningstillväxten har fallit från cirka 98 000 till cirka 28 000 personer per år.
- Invandringen har minskat från cirka 116 000 till cirka 100 000 personer per år.
- Nettoinvandringen har minskat från cirka 66 400 till cirka 20 900 personer per år.
- Den flyktingrelaterade invandringen har minskat kraftigt.
- Utvandringen har ökat tydligt.
- Medborgarskapen ligger fortfarande kvar på höga nivåer eftersom de speglar migrationen under tidigare år. Dock syns ett tydligt genomslag för SD-regeringens politik 2025.
Tre år efter regeringsskiftet går det därför att konstatera att den demografiska utvecklingen ser markant annorlunda ut än under större delen av 2010-talet. Det går knappast att säga något annat än att förändringen är i linje med vad Sverigedemokraterna lovade sina väljare att genomföra.
Hur man som enskild person betraktar denna förändring är sannolikt starkt kopplat till förväntningar. Hade man förväntat sig något annat, mer eller snabbare? Som en sista kuriositet kan nämnas att under första kvartalet 2026 hade Sverige negativ nettoinvandring. Det var alltså fler som lämnade Sverige än som invandrade.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
