

Kvartals granskning av SOM-institutets förtroendemätningar är riktigt sprängstoff. Bilden av att SVT och SR åtnjuter ett mycket högt och stabilt folkligt förtroende har upprepats så ofta att den närmast blivit oantastlig. Det är siffror som används för att legitimera public services roll och finansiering, och som återges okritiskt i både medier och politik.
Men enligt Kvartal bygger denna bild på ett urval som inte speglar verkligheten fullt ut. I granskningen framkommer att sverigedemokratiska väljare, den grupp som har lägst förtroende för public service, är kraftigt underrepresenterade i SOM-institutets undersökningar. När en stor och mer kritisk väljargrupp väger för lätt i underlaget blir resultatet också skevt. Förtroendet framstår som högre än vad det i praktiken är.
Det handlar inte om att siffror har fabricerats utan om hur de har konstruerats. Om vissa svarande saknas eller inte fångas upp i tillräcklig utsträckning förändras helhetsbilden. Och när just de mest kritiska rösterna inte räknas fullt ut får vi en statistik som pekar i en mer fördelaktig riktning för public service.
Sveriges Television och Sveriges Radio har använt dessa siffror som ett bevis för förtroendet som de åtnjuter. När personer som jag påpekat att det ändå är ett problem att förtroendet är så starkt kopplat till politisk uppfattning har man avfärdat oss. Det spelar ingen roll att sverigedemokrater saknar förtroende för public service om det vägs upp av att fler till vänster har förtroende.
Förvisso är det ett tveksamt argument. Det är ett problem att förtroendet är avhängigt politisk tillhörighet, men nu får vi dessutom veta att den totala siffran på förtroende kan vara felaktig. Är detta något man valt att leva med eftersom resultaten passar så väl in i den etablerade berättelsen?
SOM-institutet är ingen perifer aktör. Det är en central kunskapsproducent vars rapporter används som underlag av journalister, beslutsfattare och forskare. När deras siffror gång på gång används för att visa att SVT och SR har ett starkt folkligt stöd får det konkreta konsekvenser. Det formar debatten och det påverkar synen på public services legitimitet. Om det då visar sig att underlaget inte fullt ut speglar befolkningen uppstår ett förtroendeproblem.
Detta är den verkliga sprängkraften i Kvartals granskning. Inte bara att siffror kan vara missvisande utan att människor börjar ifrågasätta om de överhuvudtaget blir representerade. För den som redan känner misstro mot medier och institutioner bekräftar detta en misstanke som funnits länge. Att bilden av verkligheten filtreras innan den presenteras. Och när det gäller just public service är det särskilt känsligt eftersom hela dess existens vilar på idén om oberoende och om brett förtroende.
Kvartals avslöjande borde därför tas på största allvar. Inte bara av SOM-institutet utan av hela det svenska etablissemanget. För varje gång en etablerad sanning visar sig vila på bräcklig grund blir det svårare att övertyga människor om att nästa siffra faktiskt går att lita på.
Därför får man anta att de etablerade medierna nu kommer vara fulla av denna stora nyhet. Alla journalister är så klart intresserade av att granska och diskutera om centrala siffror i debatten om public service är felaktiga. För det kan vill inte vara så att de etablerade medierna vill att detta inte ska bli en stor nyhet?
Tillslut undrar man: Finns det något som ni inte bluffat om?
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.