Henrik Landerholm | Foto: Regeringskansliet
Henrik Landerholm | Foto: Regeringskansliet

Frågorna hopar sig efter Landerholm-skandalen

I kölvattnet av den så kallade "Landerholm-gate"-affären väcks en rad allvarliga frågor. Bland annat hur det kommer sig att en georgisk kvinna med kopplingar till islamistisk våldbejakande extremism kunde jobba på totalförsvarets kursgård?
Publicerad den

Mellan den 13 och 16 mars 2023 befann sig Henrik Landerholm, tidigare nationell säkerhetsrådgivare och ambassadör, på Gällöfsta Kursgård. Där ska han ha glömt kvar hemligstämplade dokument i ett olåst förvaringsskåp, där minst en av handlingarna var säkerhetsskyddsklassificerad, vilket betyder att den innehåller uppgifter som, om de röjs, kan medföra skada för Sveriges säkerhet.

Dokumenten hittades av en georgisk städerska, och fyra månader senare sattes 15 000 kronor in på kvinnans konto av en anhörig till en tidigare välkänd tjetjensk extremistledare i Sverige. Säpos utredare har dock inte lyckats fastslå vad betalningen avser.

Under flera år har Säpo haft koll på mannen som varit tjetjensk ex-militär och som pekats ut som ett hot mot Sveriges säkerhet.

Denna händelse ledde till att Landerholm på tisdagen åtalades för vårdslöshet med hemlig uppgift. Enligt chefsåklagare Per Lindqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål hade handlingarna hanterats så oaktsamt att hemliga uppgifter röjts.

Frågan kvarstår vad syftet var med de 15 000 kronor som sattes in på kvinnans konto. Och finns det en djupare koppling mellan dokumentläckan och den extremistiska miljön?

Frågor uppstår även om det verkligen var en ren tillfällighet att en städerska med kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism kom över de hemligstämplade handlingarna.

Landerholm själv har försvarat sig med att han inte förstod att dokumenten var sekretessbelagda, trots att de var markerade med ett tydligt "H" i högra hörnet. Men är det rimligt, med tanke på att han har arbetat inom statsapparaten i över 40 år?

Vidare uppstår frågan hur en kvinna med dessa bakgrundskopplingar kunde anställas på en kursgård som regelbundet används av Försvarsmakten och andra myndigheter. Utfördes inte några bakgrundskontroller, med tanke på de säkerhetskänsliga kunder som vistas på kursgården?

När Riks kontaktar Charlotte Bode, VD på Gällöfsta konferens och herrgård, menar hon att bolaget förhållit sig till de arbetsrättsliga krav som finns. Hon undviker att svara på frågan om några bakgrundskontroller gjorts.

Gällöfsta kursgård är nämligen inte vilken kursgård som helst. Anläggningen ligger inom regementet I 1:s övningsområde i Kungsängen, norr om Stockholm med huvuduppdraget att tillhandahålla utbildningar med fokus på totalförsvaret. Sedan 1971 drivs den av stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum, som idag står under tillsyn av Försvarsdepartementet enligt kursgårdens egna hemsida. Stiftelseordförande utses av regeringen.

Faktum är att så sent som för bara några månader sedan gästades kursgården av kronprinsessan Victoria då hon deltog på en försvarskurs i en vecka, enligt Expressen.

Hade Säpo koll på städerskan?

Riks har varit i kontakt med Säpo som skriver att de avhåller sig från att svara på frågor om ärendet då det pågår en rättsprocess.

En av de mest centrala frågorna i skandalen är vad som hände med de dokument som Landerholm lämnade kvar på kursgården.

De har nämligen försvunnit spårlöst enligt utredningen.

En säkerhetsdirektör på Regeringskansliet har uppgett att han lämnade dokumenten till Landerholm, men Landerholm själv säger i förhör att han aldrig mottagit några handlingar.

”När det gäller de aktuella handlingarna så har jag aldrig sett dem, sedan 13 mars 2023. Alltså aldrig, säger han.

Vem talar sanning? Och var är de hemligstämplade dokumenten nu?

Chefsåklagare i fallet Per Lindqvist vill inte kommentera vart de försvunna dokumenten tagit vägen.

Oavsett om det rör sig om ren oaktsamhet återstår en obekväm sanning: Sveriges säkerhet kan ha äventyrats, och ingen verkar ha full koll på hur eller varför. Med en åtalad säkerhetsrådgivare, försvunna dokument och misstänkta kopplingar till extremistmiljöer hopar sig frågorna – men svaren lyser med sin frånvaro. Landerholm, som upprepade gånger slarvat bort viktiga tillhörigheter, förnekar brott.

Riks planerar iallafall att vara på plats när den planerade rättegången mot Landerholm inleds den 26 maj vid Attunda tingsrätt.

Isabelle Eriksson, journalist på Riks

Foto: PELLE T NILSSON

Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

logo
Riks
riks.se