Helene Bergman: Demokratin används för att döda yttrandefriheten

Rättssystemet, journalistikens yrkesnämnder och till och med polisanmälningar har blivit vänsterns och islamisternas nya vapen. De vill tysta, inte debattera.

Från rättegången mot Ann-Sofie Hermansson till attackerna på Sofie Löwenmark, Doku och Bokmässan är mönstret glasklart – yttrandefriheten ska kvävas inifrån.

Jag blev själv uppmärksam på problemet i samband med rättegången mot just Ann-Sofie ”Soffan” Hermansson. Jag skrev en hel bok om den politiska rättegång där hon ställdes inför domstol – inte för att hon brutit mot lagen, utan för att hon vägrat låta sig tystas. Hon friades, men själva processen blev straffet.

Nu är det Sofie Löwenmark, journalist på Doku, som anmälts till den journalistiska yrkesetiska nämnden. Även hon friades. Men vi måste våga se bortom de enskilda fallen. Detta är inte olyckliga misstag. Det handlar om att sätta en vilja att tysta i system.

Tidigare gick man på arbetsgivaren – man ringde, mejlade och krävde avsked. Nu har taktiken förfinats: demokratins egna institutioner används som tillhyggen. Domstolar, nämnder och myndigheter förvandlas till politiska vapen.

Vi ser framväxten av ett Stasisystem av angiveri. De som i går hyllade DDR – där grannar spionerade på varandra – är i dag de som vill kontrollera det fria ordet i Sverige. Och de gör det i allians med islamister, ofta i samma andas barn som de som en gång marscherade under nazismens fanor: fiender till yttrandefriheten som möts i samma punkt.

Senast på Bokmässan i Göteborg polisanmäldes dessutom Vänskapsförbundet Sverige–Israel. Att ett vänskapsförbund ens kan bli föremål för en sådan rättslig process säger allt om den tid vi lever i. Det är inte längre argument som möter argument – det är angiveri, polisanmälningar och rättsliga trakasserier – lawfare – som blivit de nya verktygen.

Samtidigt pekades enskilda journalister och opinionsbildare ut med namn och bild på plakat i Gaza-demonstrationen utanför mässan. Som GP:s kulturchef Johan Hilton konstaterade: ”Det är ett svinaktigt beteende som försöker tysta en röst.”

Friande domar förändrar inte grundproblemet. Själva processen blir en varning till alla andra: ”Se upp, nästa gång kan det vara du.”

Det är en farlig utveckling. När rättssystemet blir ett vapen i händerna på dem som vill styra vad som får sägas, då är demokratin på väg att urholkas inifrån.

Nu gäller det att ingen viker sig – varken politiker, journalister eller rättssamhället. Yttrandefriheten hotas här och nu. Den måste försvaras med full kraft.

Tystnad är kapitulation.

Helene Bergman