Prenumerera
Frågorna om trygghet och politiskt pådriven folkblandning är aktuella i samhällsdebatten, särskilt inför valrörelsen. Dessa frågor hör samman då länken mellan trygghet från brott och andelen med utrikes bakgrund är tydlig.
En jämförelse av Sveriges kommuner visar att de kommuner där lägst andel har svensk bakgrund har dubbelt så hög nivå av anmälda brott per invånare jämfört med de där högst andel har svensk bakgrund.
Sambandet som framträder i jämförelse av landets kommuner är tydlig: var tionde procentenhet högre andel av invånarna i en kommun som har svensk bakgrund innebär cirka 1 630 färre anmälda brott per 100 000 invånare.
De som är födda i Sverige och som har minst en förälder som är inrikes född räknas som att ha svensk bakgrund. De som antingen är födda utomlands eller i Sverige med två utrikesfödda föräldrar räknas som att ha utrikes bakgrund. I Botkyrka, Södertälje, Sigtuna, Järfälla, Haparanda och Burlöv har majoriteten av invånarna utrikes bakgrund. I dessa kommuner fanns i genomsnitt under 2025 14 843 anmälda brott per 100 000 invånare.
Som jämförelse är motsvarande siffra knappt hälften, 7 013 anmälda brott per 100 000 invånare, genomsnittet i de kommuner där mer än 90% har svensk bakgrund. Det är alltså mer än dubbelt så många brott per invånare som anmäls i kommunerna med lägst, jämfört med högst, andel med svensk bakgrund.
Det är tydligt att de mest trygga kommunerna i Sverige har högst andel som är inrikes födda med minst en inrikes född förälder. Lägst antal anmälda brott fanns under 2025 i Hammarö, Forshaga, Lekeberg och Gagnef. I dessa kommuner anmäldes färre än 5 000 brott per 100 000 invånare under 2025. I samtliga av dessa fyra mest trygga kommunerna har runt nio av tio invånare svensk bakgrund, medan en tiondel har utländsk bakgrund.
Det är typiskt större städer som har mest anmälda brott, vilket beror på att de är centra för den ekonomiska utvecklingen. Huvudstaden Stockholm har högst andel anmälda brott per invånare, följt av Sigtuna, Malmö och Helsingborg. En viktig förklaring är att det finns många som besöker dessa städer, bland annat turister från övriga Sverige och världen. Dessa kommuner hade tillsammans med Järfälla förra året över 15 000 anmälda brott per 100 000 invånare. Järfälla och Sigtuna utmärks av att majoriteten av invånarna har utländsk bakgrund, i Malmö är andelen invånare med utländsk bakgrund strax under hälften.
När alla landets 290 kommuner analyseras framträder ett tydligt linjärt samband. Var tionde procentenhet av invånarna i en kommun som har svensk bakgrund innebär i genomsnitt ca 1 630 färre anmälda brott per 100 000 invånare.
De kommuner där mer än 50 men mindre än 60 procent av invånarna har svensk bakgrund, har i genomsnitt 1 294 färre anmälda brott per 100 000 invånare, jämfört med kommunerna där färre än 50 procent har svensk bakgrund. Kommunerna där mer än 60 men mindre än 70 procent har svensk bakgrund, har samtidigt 1 566 färre anmälda brott per 100 000 invånare i genomsnitt, jämfört med kommunerna där andelen är mer än 50 men mindre än 60 procent.
Den tydligaste skillnaden framkommer i jämförelse mellan kommunerna där mer än 90 procent har svensk bakgrund, och de där över 80 men färre än 90 procent har det. Det finns nämligen 1 903 färre anmälda brott per 100 000 invånare, i gruppen kommuner som har högst jämfört med näst högst andel med svensk bakgrund.
Frågan om ökad trygghet är relevant för samhällsutvecklingen. Tryggheten är viktig för allmänhetens välfärd och för ekonomin. Otrygghet riskerar tränga undan jobb, då kriminalitet medför omfattande kostnader, risk och osäkerhet för företagen. En aktuell studie från Ratio visar att brottslighet, områdets rykte och svagt förtroende för rättsväsendets förmåga att klara upp brott inverkar på företagens förutsättningar. Otrygghet gör det svårare att attrahera kunder och lyckas med rekrytering. Nivån av trygghet från kriminalitet påverkar företags öppettider liksom framtidsplaner.
Socialdemokraterna driver frågan om politiskt pådriven folkblandning, som lösning på integrationsproblemen. Resultatet av denna form av social ingenjörskonst vore dock inte att lösa problemen, utan att sprida dem mera över landet. Om politiskt pådriven folkblandning kombineras med återgång till omfattande migration av flyktingar och anhörigmigranter är den förväntade utvecklingen att otryggheten ökar runtom i Sverige.
De kommuner i landet som har högt antal anmälda brott tenderar att vara storstäder, där turister besökare påverkar brottsstastiken, samt de där en hög andel har utrikes bakgrund. Sambandet är tydligt, de kommuner i Sverige där högst andel har svensk bakgrund är ovanligt trygga från brott.
Nima Sanandaji
Nima Sanandaji är vd för ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform). Han har publicerat forskning inom bioteknik, fysikalisk kemi, polymerteknologi, ekonomisk historia och ekonomi. Nima är författare till 32 böcker, varav flertalet är på engelska och har översatts till olika språk.
