Prenumerera
Salwan Momika blev känd för den svenska publiken för sin islamkritik genom koranbränning, och uttalanden om islams profets leverne och den islamiska våldsamma kulturen.
Han var hotad till livet av islamiska aktörer och betraktades som en icke önskvärd person av det svenska etablissemanget. Migrationsverket återkallade hans flyktingstatusförklaring och uppehållstillstånd. Därmed beviljade han, på grund av verkställighet, tillfälligt uppehållstid som inte skulle leda till permanent uppehållstillstånd.
Salwan Momika mördades i ett skyddat boende i Södertälje. Mordplanen verkställdes på natten den 29 januari 2025. Sedan dess pågår en mordförundersökning, den leds av senior åklagare Rasmus Öhman.
Nu har fallet Salwan Momika fått en ny vändning. En syrisk 24-årig man vid namn Bashar Zakkour, är på sannolika skäl misstänkt för mordet. På åklagarens framställan beslutade Södertälje tingsrätt i fredags att häkta Bashar Zakkour i hans utevaro.
Bashar Zakkour är idag 24 år gammal, medborgare i Syrien. Han kom till Sverige från Syrien under den stora migrationsvågen 2015, och är det näst äldsta barnet i en syrisk familj med sex barn. Han beviljades permanent uppehållstillstånd i september samma år.
Bashar Zakkour är sedan tidigare känd för polisen. Han har blivit dömd för flera brott i Sverige, bland annat grov vårdslöshet i trafik, upprepade fall av olovlig körning och flera fall av mindre narkotikabrott. Han påträffades vid ett tillfälle med en kniv och dömdes även för brott mot knivlagen. På grund av hans brottsliga leverne och livsstil, och dålig vandel, har Migrationsverket avslagit hans ansökan om svenskt medborgarskap. Han flyttade runt i Sverige och hans senaste kända adress var Skogås, en söderförort till Stockholm.
Enligt åklagare har efter omfattande tekniska undersökningar och genomgång av inspelat övervakningsmaterial framkommit en tydlig bild av händelseförloppet. Detta innebär att mordet hade planerats noga genom att kartlägga Salwan Momikas rutiner och aktiviteter inklusive identifieringen av hans bostad. På mordnatten hade Bashar Zakkour via grannorten tagits sig på taket av huset och därefter väntat på rätt tillfälle. Bashar Zakkour hade kännedom om Salwan Momikas rutiner, och att han i samband med livesändningar brukar gå ut på ballongen för att röka. På mordnatten och vid en sådan paus i livesändningen tar Bashar Zakkour sig till balkongen och med ett enhandsvapen skjuter Salwan Momika med tre skott varav fler än ett var dödande. Grannar hörde ljudet av skottlossningen, även Salwan Momikas följare och flickvän hörde skotten i livesändningen via Tiktok.
Bashar Zakkour tar sig efter genomfört mord ut genom dörren och flyr från platsen med en stulen cykel. Han sover dagen därpå i en bil och därefter tar sig till Köpenhamns flygplats. den 31 januari lämnar han landet med destination Syrien.
Polisen påträffar Salwan Momikas kropp på golvet vid dörren och förmodar att han hade försökt att fly från lägenheten. Salwan Momika ges livräddande försök men dödförklaras kort därpå.
Expressen hävdar att Bashar Zakkour har flytt till Iran men åklagaren påstår att hans destination var Syrien. Även efter häktningsbeslutet har Expressen fortsatt hävda att Bashar Zakkour flydde till Iran. Det är sannolikt att åklagare har tillgång till material som bekräftar Bashar Zakkours resa till Syrien men utifrån omständigheterna i övrigt och tillvägagångssättet går det inte utesluta att Bashar Zakkour har flytt till Iran och vitas även där.
Bashar Zakkour har hela tiden varit misstänkt för mordet men polisen har av förundersökningstaktiska skäl varit förtegen om honom. Polisen förmodar att Bashar Zakkour skulle återvända till Sverige, då skulle det vara mer praktisk att arrestera och lagföra honom. Så har inte skett och nu har polisen utfärdat en internationell efterlysning av honom.
1. Ensam gärningsperson med personlig eller religiös drivkraft
Gärningspersonen har följt Salwan Momikas offentliga framträdanden, kartlagt dennes rutiner, hans bostad, in och ut passagen och agerat opportunistiskt. Den höga graden av precision, tajming samt efterföljande logistiska moment, såsom snabb exfiltration och möjlig kontakt med utlandet, överstiger vad som typiskt observeras hos isolerade, ensamagerande våldsverkare.
2. Kriminellt nätverk som tillhandahåller våldsresurser som en tjänst
Det förekommer att våldsresurser hyrs ut inom svenska gängmiljöer. En gärningsperson med kriminell bakgrund har hög rörlighet och tillgång till vapen. Detta överensstämmer med mönstret. Den ideologiskt motiverade målbilden, det symboliska valet av offer samt den noggranna rekognoseringen av målet är ovanliga inom traditionell gänglogik, såvida inte uppdragsgivaren befinner sig utanför den kriminella miljön.
3. Uppdrag utfört av eller förmedlat genom främmande makt eller dess proxyaktörer, exempelvis IRGC-nära nätverk, frontorganisationer eller diaspora-anknutna aktörer
Offret utgjorde ett symboliskt högvärdigt mål med anledning av tidigare koranbränningar och kopplingar till iranska Revolutionsgardets Qodsstyrka. Han betraktades som någon slags avhoppare som har vänt udden av sin kritik mot islam.
Därtill har också förekommit offentliga hot samt uttalanden från shiaislamiska auktoriteter med kopplingar till Iran, inklusive fatwa riktade mot Salwan Momika. Gärningspersonens modus operandi av enkel närstridsplattform (handeldvapen), exakt måltavla, kort-verkans-fönster och snabb reträtt, överensstämmer med etablerade metoder för statsnära proxyaktörer som syftar till att minimera statsaktörens direkta inblandning. Därtill förekommer motstridiga uppgifter om gärningspersonens slutdestination (Syrien/Iran), vilket är typiskt för maskerade exfiltrations förfaranden via transitpunkter.
Samtliga ovan nämnda motivbilder talar med styrka att det är en utländsk aktör med en stark ideologisk och fientlig inställning ligger bakom mordet på Salwan Momika. Detta har dubbelt syfte; att hota och tvinga inhemska och utländska islamkritiker till tystnad och utöva politisk påverkan i Sverige, för att Sverige ska driva eftergiftspolitik gentemot islamister. Eller som islamistpartiets ordförande Mikail Yüksel uttryckte; ”Sverige måste lära sig att böja sig” (för islam och islamister).
Ensamagerande övertygade muslimska migranter i väst inklusive Sverige, Irans rekrytering av svenska gängkriminella för att tvinga dem till proxy-krig mot Sverige, och Irans underrättelseverksamhet för exporten av islam kännetecknar samvaremans-aktörer i fallet Salwan Momika. Allt pekar på den iranska regimen säkerhetstjänstens modus operandi.
Att utreda fallet Salwan Momika som ett “vanligt mord” är mer än en juridisk teknikalitet.
Det styr vilka verktyg som används. Åklagare i fallet har hela tiden hävdat att förundersökningen drivs som ett mord, och att han saknar kompetens att driva säkerhets- och terroristrekaterade brott. Fallet Salwan Momika är ett säkerhetsmål eller mord med syfte att tysta en islamkritiker på svensk mark. I så fall är det också rimligt att Säkerhetspolisen leder förundersökningen med hela sin verktygslåda som instrument. Då får Säkerhetspolisen utnyttja sin tillgång till en beredda diaspora, finansiell underrättelseanalys, internationella kanaler med partner-säkerhetstjänster, samt ett fokus på uppdragskedjan, och inte bara med fokus på en ensam gärningsperson.
Nuvarande förundersökningen har begränsad tillgång, ger falsk trygghet och saknar avskräckande inslag. Signalen till främmande makt blir att politiska avrättningar i Sverige går att maskera som “lokalt våldsbrott”.
Nima Rostami, advokat och konservativ debattör
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
