Nima Rostami: Rödgrön valseger kan kosta oss en historisk chans

Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit en grundlagsändring som skulle möjliggöra återkallelse av medborgarskap för personer med dubbla medborgarskap samt naturaliserade individer. Syftet är att stärka rättsstaten, upprätthålla lag och ordning, motverka yttre och inre hot mot rikets säkerhet samt skydda Sveriges vitala intressen och suveränitet.

Frågan om återkallelse av medborgarskap har varit föremål för debatt under lång tid och tidigare utretts (SOU 2006:2). Mona Sahlin (S) la dock utredarens förslag på hyllan och det ledde aldrig till lagstiftning. Nu har regeringen och Sverigedemokraterna enats kring frågan. Det aktuella förslaget innebär att individer som förfarit bedrägligt och tillskansat sig svenskt medborgarskap, begår allvarliga systemhotande organiserade brottslighet, begår brott mot rikets säkerhet eller på annat allvarligt sätt skadar landets vitala intressen kan förlora sitt svenska medborgarskap.

För att denna grundlagsändring ska träda i kraft krävs två likalydande beslut i riksdagen med ett mellanliggande val. Även om utredningen är klar och nuvarande majoriteten kommer att rösta för beslutet måste frågan behandlas på nytt efter valet 2026. Socialdemokraterna, har uttryckt invändningar mot förslaget, särskilt avseende möjligheten att återkalla medborgarskapet för gängkriminella som styrs av utländska agitatoriska aktörer.

Regeringens hantering av denna för Sverige viktiga reform har inte varit optimal. Det finns en betydande risk att regeringens förslag om att införa möjligheten att återkalla svenskt medborgarskap inte kommer att realiseras. Reformen är således avhängig att ett antal centrala förutsättningar faller väl ut.

1. Fortsatt parlamentariskt majoritet

Det är avgörande att de nuvarande regeringspartierna bibehåller sin majoritet även efter valet 2026, eftersom ett maktskifte sannolikt skulle innebära att grundlagsändringen inte genomförs.

Opinionsläget är osäkert och små partiers roll kan bli avgörande för framtida regeringsbildning. Tidöpartiernas fortsatta majoritet för att bibehålla regeringsmakten blir således centralt för frågans utgång. Förslaget är planerat att träda i kraft den 1 januari 2027. Detta innebär att andra beslutet om grundlagsändringen ska fattas oktober – dec 2026. Utan majoritet för Tidöpartiet är det andra likalydande beslutet uteslutet.

2. Införande av kvalificerad majoritet vid grundlagsändringar

Regeringen har även föreslagit att det andra riksdagsbeslutet vid grundlagsändringar ska kräva kvalificerad majoritet, i syfte att stärka skyddet för grundlagen och domstolarnas självständighet. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har ställt sig bakom förslaget. Detta innebär att det i framtiden blir betydligt svårare att ändra grundlagen, vilket potentiellt kan påverka möjligheterna att införa återkallelse av svenskt medborgarskap också. Att i detta läge föreslå förslag om förstärkt grundlagsskydd är mycelet olägligt och inte alls optimalt.

Reformen kommer att träda i kraft den 1 april 2027.

3. Försvårad framtida grundlagsändringar

När kravet på kvalificerad majoritet införs, kommer i framtiden endast i undantagsfall att vara möjligt att reformera grundlagar. Denna aktuella bestämmelse, införande av kvalificerad majoritet, är planerad att träda i kraft den 1 april 2027.

Om det andra beslutet om införandet av återkallelse av medborgarskap inte tas senast den 31 mars 2027, riskerar möjligheten att införa grundlagsändringar att i praktiken försvinna.

Följaktligen har Moderaternas avighet, i vanlig ordning, missgynnat det så kallade paradigmskiftet. En av de viktigaste reformerna i svensk historia sedan 1970-talet har varit handlat om möjligheten att återkalla svenskt medborgarskap för vissa individer med dubbla medborgarskap. Genom sitt agerande har Moderaterna sannolikt spelat bort denna möjlighet. Detta är djupt olyckligt och beklagligt.

Det är således ännu mer angeläget att högern och konservativa vinner valet även 2026.

Nima Rostami, advokat och konservativ debattör