Rebecca Weidmo Uvell: Hur många analfabeter bor egentligen i Sverige?

Det är en fråga regeringen faktiskt borde ställa sig och utreda saken, för svaret på den är ett svar som ska in i partiledardebatter i valrörelsen när arbetslösheten kommer upp. Och det gör den. Socialdemokraterna hade en gång en partiledare som lovade EU:s lägsta arbetslöshet. När Stefan Löfven slutade 2021 var detta glömt sedan länge. 

Enligt SCB finns idag 780 000 personer som saknar tillräckliga kunskaper i att läsa och skriva svenska. Gruppen är mellan 16 och 64 år, så här ingår den grupp födda i Sverige till utlandsfödda som lyckas sämst på PISA och vars resultat har lett till en felaktig debatt om att alla svenska elever läser sämre än någonsin. Vilket inte är sant. 

Hur många av dessa är analfabeter på riktigt? Hur många kan skriva och läsa behjälpligt men inget mer än så för att de har endast ett par års skolgång?

Över 700 000 personer med utländsk bakgrund försörjer sig inte själva, även om de är sysselsatta på olika sätt, som SFI, utbildningar eller hitte-på-jobb från Arbetsförmedlingen. 

Nästan 45 procent av de inskrivna på Arbetsförmedlingen som är öppet arbetslösa kommer från utanför Europa. Hur många av dem är funktionella analfabeter, eller verkliga analfabeter?

Ingen kan glömma när Ylva Johansson, som då var arbetsmarknadsminister, lyckligt konstaterade att nu får Sverige ta del av ett kompetensregn, när hundratusentals syrier var på väg genom Europa för att berika Sverige. Eller rapporten från Sandviken om den oerhört stora lönsamheten som flyktingarna innebar. 

Sanningen är att de som valde Sverige inte var de med utbildning eller någon medelklass i städerna. Man brukar tala om första, andra och tredje vågens migration. Den första drar när det ens börjar lukta oro i landet, de högutbildade, de med företag och de med pengar. De väljer London, Berlin, New York eller någon huvudstad i regionen de bor i. Andra vågen är medelklassen och de kan också köpa biljetter själva. Sist är de outbildade bönderna som måste gå, och åka båtar och de har i större utsträckning valt Sverige. 

Alla är inte lågutbildade men många och av dessa är det givetvis oerhört många som inte jobbar. Den gruppen måste undersökas betydligt mer i detalj och här räcker inte våra standardformulär om utbildningsnivå för där hittar vi bara ”förgymnasial utbildning”, som klumpar ihop ett år och nio år i grundskolan. 

Regeringen borde snabbt ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att leverera en rapport på hur vad de inskrivna utrikes födda personerna har för verklig utbildningsnivå, hur många som är analfabeter, och vad de arbetade med innan de kom till Sverige. 

Med den kunskapen i partiledardebatterna kommer nämligen allt fokus på arbetslösheten hamna där den hör hemma – den är en direkt konsekvens av Europas högsta andel utrikes födda och i ett land som från början bara hade 8 miljoner invånare.