Rebecca Weidmo Uvell: Skolmaten måste bli en valfråga
Varje dag serveras 1,7 miljoner portioner skolmat runt om i Sverige, avgiftsfritt för elever. Ända sedan vi införde detta privilegium, först 1973 serverade samtliga kommuner skolmat för alla, har konsensus varit att skolmaten är värt att betala med skatt för att den ska fokusera på näring och att barnen kan prestera bättre i skolan än utan.
Tills klimatalarmister såg en outnyttjad potential. En fråga alla bryr sig om men ingen tänker på tillåter dessutom att aktivister på olika ställen att arbeta ostört för landets föräldrar har annat att tänka på.
Det är lätt att tro att detta bara handlar om vänsterpolitiker men faktum är att detta började med att aktivister på något sätt fick statliga Vinnova att starta ett projekt med Livsmedelsverket om att förändra skolmaten 2019. Aktivister på myndigheter gick samman för att göra just skolmaten till ett klimatpolitiskt verktyg och sedan var landets kommunpolitiker lätt att få med på tåget.
För skolmaten kan vara ett sätt för varje liten kommun att uppfylla sina egna klimatmål inom just mat och det har gjort dem oerhört lättflörtade att plötsligt införa en helt annan slags skolmat för våra barn.
Idag serverar många skolor vegetariskt som norm. Fläskkött finns mycket lite eller inte alls, den korv som serveras är mycket ofta kycklingkorv och från att ha gått från animaliska proteiner varje dag inklusive en dag fisk, ser många skolmatsmenyer ut som dåliga vegetariska restauranger. Potatisbullar serveras med keso och inte fläsk, dyrare köttalternativ som oumph, gröna nuggets och qorn köps istället in och även köttfärssåsen är idag mestadels grönsaker trots att det står kött i rubriken.
Det är svårt nog att få barn att äta skolmat. Hur tror vi att barnen ska lockas med kikärtsgrytor, sojafärs och rödbetsbiffar med keso?
Horder av skolbarn, särskilt högstadiet, kommer hem hungriga eller ringer om pengar för att köpa något på Lidl eller Coop vid skolan och vräker sedan i sig en middag som mellanmål. Givetvis jättetrötta av att inte ha ätit.
Mycket få har dock brytt sig om att debattera skolmaten, till klimatrörelsen och vegorörelsens stora förtjusning. Tills nu. Jag startade förra vecka Skolmatsupproret på Facebook och det satte fart på en debatt som landets skolbarn verkligen förtjänar.
Precis om frågan om stöket på biblioteken som lyftes av Paulina Neuding är frågan om skolmaten en fråga som när någon aktualiserar den och den lyfter, en fråga som kan välta en hel fråga och det är därför skolmaten måste bli en valfråga.
Det är en vinnarfråga för högern för den som försvarar nuvarande vego-regim hamnar direkt i underläge. För vad svarar man på att en skollunch som slängs är det sämsta för klimatet? Eller att vi bara har 10 procent vegetarianer år efter år så varför ska barn som dessutom är mer kräsna tvingas till vego varje dag?
Inför krav på att animaliska proteiner ska serveras varje dag i skolan, som huvudrätt. Inte som tillbehör.
Våra barn är inte klimatpolitiska verktyg, deras enda jobb är att utbilda sig.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

