Prenumerera
I onsdags röstade Tidöpartierna igenom en ny medborgarskapslag. Den innebär en rad krav på den som vill bli svensk medborgare. Reformen var nödvändig för Sveriges långsiktiga sammanhållning och funktion. Medborgarskapet kan inte fortsätta att behandlas som en förlängning av uppehållstillståndet, en ytterligare förmån dock med långtgående rättigheter. Det har aldrig varit rimligt att upptas som medborgare i ett land utan att ens kunna språket eller ha realistiska förutsättningar att på sikt försörja sig och integreras.
Liberalerna (tidigare Folkpartiet) har tidigare lyft liknande förslag. Nu har reformen drivits igenom, inte minst genom Sverigedemokraternas inflytande. Detta påminner om en grundläggande realitet: det räcker inte att ha goda idéer, de måste också genomföras.
Sverigedemokraterna bröt även mot ”kvittningsprincipen” i syfte att förslaget i sin helhet skulle gå igenom. Kvittningssystemet utmanades eftersom politiska vildar plötsligt och utan tillräcklig insikt, agerade på ett sätt som riskerade reformens fulla effekt. Detta illustrerar tydligt att politik ytterst handlar om makt, konflikt och prioriteringar. Den som inte inser att politik i praktiken innebär strategiska maktkamper, där avgörande strider måste vinnas, riskerar att reduceras till en passiv åskådare, eller i bästa fall bli föremål för sina motståndares förakt.
Min fiendes fiende är min vän
Två politiska vildar, Katja Nyberg och Elsa Widding, den ena misstänkt för brott och den andra står för vanvettiga åsikter, kvoterades in i riksdagen utan personkryss. De röstade delvis emot Tidöförslaget. Nyberg och Widding synkroniserade sina röster med Annika Hirvonens (MP) linje. Deras förslag innebär att uppemot 100 000 medborgarskaps-ansökningar skulle prövas i enlighet med mer kravlösa regler.
Nyberg och Widding har i efterhand försökt tona ned konsekvenserna. De motiverar sitt agerande med hänvisning till rättssäkerhetsperspektivet. Det framstår dock som ett svepskäl. I realiteten handlar det snarare om hämndlystnad riktad mot Sverigedemokraternas partiledning. Sammantaget riskerade deras agerande att få långtgående konsekvenser för Sverige. Deras påstående är inte heller sant
Inom förvaltningsrätten, särskilt i migrationsrätten, gäller som huvudregel att den lag som är gällande vid tidpunkten för myndigheters och domstolens beslut/dom (prövningstillfället) ska tillämpas. Detta kan innebära att ny lag tillämpas retroaktivt i den meningen att den ersätter en äldre lag. Såväl myndigheter och förvaltningsrätten/migrationsdomstolar prövar alltså ansökan och överklaganden utifrån de regler som gäller när beslut och dom meddelas, inte när ansökan lämnades in. Utifrån detta väletablerade regelverk i Sverige, och med beaktande av Nybergs och Widdings positioner, framstår deras invändning, att avsaknaden av övergångsregler, skulle strida mot rättssäkerheten, som ett uttryck för hyckleri och grundlösa bortförklaringar och deras uppenbara allians med vänsteroppositioner mest Sverigefientliga profiler såsom Annika Hirvonen.
Kvittningssystem har inget eget värde
Sverigedemokraternas beslut att frångå kvittningssystemet bör bedömas i sitt sammanhang. Kvittningsprincipen utgör ett praktiskt instrument för att upprätthålla proportionella styrkeförhållanden vid frånvaro, men saknar egenvärde som konstitutionell princip. När den riskerar att användas för att kringgå den faktiska majoritetens vilja, förlorar den sin legitimitet.
I den aktuella situationen agerade politiska vildar, motiverade av personliga motsättningar, i strid med den politiska kontext de tidigare tillhört. Genom att söka stöd hos oppositionens mest aggressiva representanter, Annika Hirvonen (MP) riskerade de att underminera reformen full ut. Det är inte förenligt med en stabil lagstiftningsprocess att enskilda ledamöter genom sådana ageranden kan kullkasta överenskommelser som vilar på valresultat. Åtgärden utgör således inte ett avsteg från demokratin, utan ett uttryck för dess kärna: att majoritetens vilja ska komma till uttryck i beslutsfattandet.
I detta sammanhang ska Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare och Ludvig Asplings, Sverigedemokraterna migrationspolitiska talespersons insats uppmärksammas för sitt agerande i att värna Sveriges intressen.
Nima Rostami advokat och konservativ debattör
