Prenumerera
Det börjar alltid med de fina orden. “Demokratiarbete.” “Ökat valdeltagande.” “Engagemang i utsatta områden.” Föreningar får kommunala medel för att stärka demokratin. Sen kommer de socialdemokratiska politiker som delat ut pengarna och kräver motprestationer.
I Malmö vittnar föreningsföreträdare nu om att Socialdemokraterna, partiet som gärna kallar sig statsbärande, pressar politiskt obundna föreningar att gynna partiet. I praktiken ska föreningarna agera kampanjmaskineri för Socialdemokraterna.
Det är tre föreningar i socioekonomiskt utsatta delar av staden som i granskning uppger att de ombetts mobilisera väljare och dela ut valsedlar. En uppgift som sticker ut är påståendet att de till och med fått S-valsedlar som redan varit förkryssade inför valet 2022.
Det här är ett försök att göra föreningslivet till en förlängd arm av den socialdemokratiska partiapparaten. Det är en form av klientelism, det vill säga beroenderelationer där bidrag, närhet och välvilja byts mot politiska tjänster.
Socialdemokraterna i Malmö förnekar allt. Partiets förste ombudsman säger att hon inte känner igen uppgifterna och menar att förkryssade valsedlar inte ska ha förekommit “på länge”, samtidigt som hon beklagar om det ändå har hänt.
Men i en fungerande demokrati räcker det inte med att “beklaga om det hänt”. För när en maktapparat misstänks ha använt sin ställning i en kommun som den dominerat i decennier, då är ribban högre. Då krävs granskning som inte mest liknar intern kris-hantering. Och nu har också partier krävt extern granskning med hänvisning till att beteendet skulle vara ett hot mot demokratin.
Det är här Malmö blir större än Malmö. För detta är inte en isolerad berättelse om enskilda “överentusiastiska” funktionärer. Det är en berättelse som passar in i ett välbekant socialdemokratiskt mönster. Ett parti som talar som om det äger demokratin, men som gång på gång visar ett förhållande till regler, transparens och gränser som påminner mer om maktens självbevarelsedrift än om respekt för folkstyret.
Ta lotterihistorien. Spelinspektionen beslutade om tre miljoner kronor i sanktionsavgift och varning efter brister i Socialdemokraternas spelverksamhet (Kombispel), efter lotteriskandalen. Ett parti som gärna moraliserar om andras finansiering fick alltså själv en myndighetsstämplad smäll för bristande kontroll och konsumentskydd.
Ta AiP Media. I slutet av november 2025 rapporterade SVT att det socialdemokratiskt ägda mediebolaget skulle bli tydligare med avsändare efter kritik om bristande transparens. Och TV4:s granskning handlade om en satsning riktad mot barn och unga där det framgick dåligt att avsändaren var knuten till Socialdemokraterna. När Socialdemokraterna själva anklagas för propaganda, desinformation eller “trollfabriker” är deras reflex inte självrannsakan. Det undanflykter, semantik, juridik och en snabb manöver för att rädda fasaden.
Ta Botkyrka. Den infekterade konflikten och turerna kring makten i kommunen ledde till interna utredningar och uteslutningsärenden. Även långt senare fortsätter uppgifter och motsägelser att kasta skuggor över hur Socialdemokraterna hanterat situationen.
Det centrala är inte varje enskild detalj i varje enskild härva. Det centrala är att samma parti återkommer i berättelser där maktens verktyg i form av bidrag, organisationer, kommunala nätverk och kommunikation, blir politiska instrument.
Det farliga i Malmö-uppgifterna är nämligen inte bara själva pressen. Det farliga är mönstret som återkommer.
När föreningar är beroende av kommunala medel, när de verkar i områden där politisk representation redan är känslig, och när ett dominerande parti har både historiskt grepp och institutionell närvaro. Då krävs en vattentät gräns mellan civilsamhälle och partiapparat.
Om “demokratiarbete” i praktiken blir “röstfiske”, då har demokratin redan börjat ruttna på insidan. Inte med batonger, utan med blanketter. Inte med valfusk i klassisk mening, utan med en social kontrollkedja. Det handlar om projektpengar, förväntningar, gentjänster och tystnad.
Det är precis så demokratier urholkas när de inte längre behöver avskaffas. De kan i stället administreras sönder.
Ett parti som vill utge sig för att vara Sveriges moraliska kompass hamnar gång på gång i situationer där man antingen tjänar pengar på tveksamma metoder, döljer avsändare i opinionsbildning, eller pressar föreningar att hjälpa partiet.
De vill säga att andra är ett hot mot demokratin, men det är Socialdemokraterna själva som hotar demokratin genom att behandla samhällsstrukturer som sin egendom.
I Malmö ska sanningen fram. Inte genom pressmeddelanden. Inte genom bortförklaringar. Utan genom oberoende granskning, full transparens om bidrag, projekt och kontakter. Det ska bli politiska konsekvenser.
För om det här är vad Socialdemokraterna gör när de säger “demokratiarbete”, då är det hög tid att vi slutar låtsas att problemet är tonläget i debatten. Problemet är maktmissbruket och hyckleriet. Demokratin är hotad.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
