Prenumerera
Samtidigt passade Jonna Sima på att skriva en text där hon konstaterar: “Brottslighet sitter inte i hudfärgen utan beror på sociala omständigheter.” Hon fortsatte med att beskriva hur dessa resultat skulle vara “jobbiga nyheter för Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna.” Intressant nog är det oftast vänstern som lyfter hudfärg som en faktor – kanske värt att fundera över?
Så vad säger denna omtalade studie om invandring och brottslighet? Har tidigare BRÅ-rapporter haft fel? Har Stefan Löfven rätt när han hävdar att invandring är en “vinst” för Sverige?
Tyvärr inte. Studien har nämligen exkluderat flera viktiga grupper: asylsökande, andra generationens invandrare och illegala invandrare. Dessa grupper, som enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) ofta är överrepresenterade i brottsstatistiken, har alltså inte inkluderats. Detta framgår till och med i rapporteringen från Aftonbladet: “Asylsökande och andra generationens invandrare – en grupp där den största andelen brottsmisstänkta finns enligt en tidigare studie från BRÅ – ingår inte.”
Att exkludera dessa grupper är ungefär som att kalla McDonald’s en hälsosam restaurang genom att bara räkna salladsbladen på menyn. Det ger en skev bild av verkligheten.
Enligt BRÅ är invandrare överrepresenterade i brottsstatistik, och socioekonomiska faktorer kan inte fullt ut förklara detta. Faktum är att nyare forskning visar att invandrares överrepresentation vid sexualbrott snarare handlar om kulturella faktorer än ekonomiska. Med andra ord våldtar man inte för att man är fattig – det handlar om andra bakomliggande orsaker.
Att publicera rubriker som antyder att invandring inte påverkar kriminalitet är därför missvisande. Syftet verkar vara att stärka vänsterns argument och öppna upp för mer invandring.
Jonna Simas artikel är ett tydligt exempel på cherry-picking, där man väljer att fokusera på en liten del av verkligheten för att passa ett narrativ. Hon skriver: “Vid nästa diskussion om invandring vet du som läser detta: ’invandringskritikerna’ har fel. Det är bara att hänvisa till den aktuella forskningen om din motdebattör tvivlar.”
Men att luta sig på en selektiv studie samtidigt som man ignorerar BRÅ:s omfattande forskning är att undvika verkligheten. För att förstå kopplingen mellan invandring och brottslighet krävs en helhetsbild – inte bara salladsbladen på hamburgaren.
Denna typ av rapportering förstärker falska narrativ och polariserar debatten om invandring och brottslighet. Tack, Jonna Sima, för att du ger ett tydligt exempel på hur man skapar fake news i en av Sveriges största tidningar.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
