Nima Sanandaji: Tilliten är svag bland Sveriges unga

Hög nivå av tillit är en kulturell särprägel för de nordiska länderna. Den omfattande nivån av tillit till allmänheten som finns i Norden har kallats för det dolda nordiska guldet. Anledningen är att tillit främjar samverkan, entreprenörskap och investeringar. Därför är det bekymmersamt att nivån av tillit i Sverige är lägre jämfört med i Danmark, Norge och Finland.

Den äldre generationen i Sverige har stark tillit, men det samma gäller inte för de unga. Att den unga generationen i Sverige numera har relativt svag tillit är en viktig samhällsfråga som behöver uppmärksammas. När unga som exempel ser att andra i samhället fuskar med bidrag, eller att den som begår upprepade småbrott inte åker fast, kan det leda till att deras tillit till andra försvagas. Det svenska samhället har historiskt byggts upp kring stark tillit – detta grundfundament behöver åter stärkas.

Hög nivå av tillit är det nordiska guldet

Traditionellt har Sverige och de andra nordiska länderna präglats av en högre nivå av tillit än i övriga delar av världen. Tilliten har varit en viktig social och ekonomisk tillgång, eftersom samhällen fungerar bättre när folk kan lita på varandra. Även bland amerikaner vars ättlingar emigrerade till USA för flera generationer sedan, går det att se ett mönster där de som är ättlingar till nordbor tenderar att ha högre andel som har tillit till allmänheten än andra grupper i landet.

Enligt Nordiska ministerrådet är tillit det dolda nordiska guldet, eftersom det främjar samverkan, investeringar och entreprenörskap. För Sveriges del finns dock skäl till oro. Sverige ligger nämligen klart efter grannländerna Danmark, Norge och Finland när det kommer till nivån av tillit. Tilliten är stark i Norden, men inte riktigt lika stark i det största nordiska landet.

Danmark, Norge och Finland har högre nivå av tillit jämfört med i Sverige

Danmark och Norge har hög nivå av tillit, där anser drygt sju av tio att de flesta går att lita på. Finland har en nästan lika hög nivå. I Sverige är det drygt sex av tio som svarar att de flesta går att lita på, samma som i Island men lägre än i de övriga nordiska länderna. Det visar data från World Value Surveys senaste undersökning av normer i världen.

Trots att Sverige ligger efter övriga Norden präglas landet fortfarande av relativt hög nivå av tillit relativt resten av världen. Som jämförelse är det knappt hälften av allmänheten i Storbritannien och Tyskland som svarar ja på frågan ifall de flesta går att lita på. I USA är det bara drygt en tredjedel som svarar ja på frågan.

I en nära framtid kan Sverige tappa ännu mera i tillit jämfört med Norden och närma sig den lägre nivån av tillit som finns i övriga världen, detta kan nämligen komma att ske i takt med att den unga generationen växer upp. De unga i Sverige har betydligt svagare nivå av tillit än äldre generationer, och ligger klart efter jämfört med unga i andra nordiska länder. Om ungas nivå av tillit inte stärks, kan Sverige snart i takt med generationsskiftet tappa den unikt starka nordiska tilliten.

Unga i Sverige har alarmerande svag tillit

I Sverige finns en oroväckande generationsskillnad i tilliten. Bland de som är 50 år eller äldre i Sverige menar två tredjedelar att de flesta går att lita på, bland de som är medelålders är nivån strax under två tredjedelar. Hos unga är det dock bara omkring hälften som delar samma uppfattning. Unga i de andra nordiska grannländerna har som jämförelse starkare tillit.

Bland de som är unga (16-24 år) håller sju av tio i Danmark med om att de flesta går att lita på. Även i Norge och Finland är tilliten stark, då två tredjedelar av unga har stark tillit. I Sverige är det dock strax under hälften av unga som har samma uppfattning. Bristen på tillit i Sverige är i internationell jämförelse särskilt påtaglig bland den unga generationen.

Även i andra länder är ett typiskt mönster att unga har lite lägre tillit än äldre generationer, tillit är därmed något som byggs upp under livsresan. Gapet i tillit mellan unga och äldre är dock särskilt omfattande i Sverige. Detta gap är oroväckande givet hur viktig denna norm, som traditionellt är unikt stark just i Norden, är för välfungerande samhällen. 

Tilliten är svag även bland inrikes födda unga i Sverige

Givet att stark tillit är just en unikt stark nordisk egenskap, skulle man kunna förvänta sig att den är starkare bland de som är inrikes födda i Sverige jämfört med de som är utrikes födda. Så är det dock inte, tilliten är nästan lika låg bland de inrikes födda. Även bland de unga som är födda i Sverige är det knappt hälften som menar att främlingar i allmänhet går att lita på. Ett av de nordiska samhällenas särdrag, stark nivå av tillit, håller alltså på att urholkas bland den unga generationen i Sverige.

Tilliten bland unga i landet är någonstans halvvägs mellan nivån i övriga nordiska samhällen och nivån i andra utvecklade länder som USA, Tyskland och Storbritannien. Om den försvagas ytterligare riskerar Sverige tappa det dolda nordiska guldet, vilket skulle påverka samhället negativt. Interaktioner mellan människor, välfärden och ekonomin lider alla av en utveckling där tilliten urholkas.

En nära kopplad samhällsutveckling är att bidragsfusk har blivit vanligt förekommande och normen att inte fuska med bidrag har försvagats i Sverige. Utbrett fusk med offentliga ersättningar är något som kan göra att tilliten till andra minskar.

Det finns också en koppling till kriminalpolitiken. Tidigare hade Sverige mjuka tag för våldsam kriminalitet och även för upprepade småbrott. Den sittande Tidö-regering har skapat ett trendskifte genom tuffa tag mot kriminella ligor och det ger resultat i form av minskat dödligt våld.

Upprepade småbrott som cykelstölder och snatterier följs dock sällan upp, en låg och sjunkande andel av småbrotten personuppklaras. En ung person som får sin cykel stulen eller utsätts för snatteri i Sverige kommer sannolikt snart uppleva att Polisen avskriver ärendet, även när förutsättningarna finns att identifiera och gripa den skyldige. Det bidrar inte direkt till ökad tillit för andra i samhället.

Den höga nivå av tillit som tidigare var utmärkande för nordiska samhällen lyser med sin frånvaro bland den unga generationen i Sverige. Även unga infödda i Sverige har numera betydligt lägre tillit jämfört med i övriga Norden. Det är en samhällsutmaning som måste tas på allvar och som inte löses av sig själv.

Sverige och grannländerna i Norden utvecklade tidigare den unikt höga nivån av tillit, genom att ha samhällssystem som uppmuntrade människor att lita på varandra. Det gäller att åter verka för ett samhälle där enskilda kan ha ökat tillit. För att nå dit krävs en medvetenhet om att tilliten är skör och formas med samhällsutvecklingen. Att åter stärka den unikt starka svenska tilliten är ingen lätt utmaning, men avgörande för Sveriges framtid som ett nordiskt land.

Nima Sanandaji

Nima Sanandaji är vd för ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform). Han har publicerat forskning inom bioteknik, fysikalisk kemi, polymerteknologi, ekonomisk historia och ekonomi. Nima är författare till 32 böcker, varav flertalet är på engelska och har översatts till olika språk.