Prenumerera
Regeringen och Sverigedemokraterna har lagt fram ett förslag om att ändra grundlagen i syfte att möjliggöra återkallelse av svenskt medborgarskap för personer med dubbelt medborgarskap. Det framgår tydligt i förslaget vilka omständigheter som kan motivera en sådan åtgärd, däribland grov och organiserad brottslighet samt handlingar som utgör allvarliga hot mot Sveriges vitala intressen.
Socialdemokraterna har invänt mot denna del av förslaget. Även aktörer inom ”civilsamhället”, som ofta står vänstern nära, motsätter sig formuleringarna med hänvisning till Sveriges internationella åtaganden. De hävdar att det måste göras en strikt åtskillnad mellan brottsbekämpning och återkallelse av medborgarskap.
Det är anmärkningsvärt att politiska aktörer som tycks leva kvar i ett föråldrat tankesätt sätter skyddet av utlandsrelaterade, systemhotande kriminella före Sveriges vitala intressen och svenska medborgares säkerhet.
De hänvisar reflexmässigt till folkrätten och Sveriges internationella åtaganden, som om dessa hittills faktiskt hade skyddat Sverige eller förbättrat integrationen av i praktiken ointegrerbara, främmande diasporor. Dessa konventioner är inte absoluta i sitt väsen. De kan – och bör – omförhandlas, justeras eller i sista hand frånträdas när de hindrar nödvändiga och proportionerliga åtgärder för att skydda staten, rättsordningen och allmänheten.
Samma aktörer menar, med sin argumentation, att exempelvis personer som den så kallade ”kurdiska räven”, som enligt uppgifter har kopplingar till Irans revolutionsgarde, styr omfattande narkotikahandel och grov organiserad brottslighet samt tar emot direktiv från fientlig diktatur om att mörda utländska diplomater och angripa beskickningspersonal i Sverige, ändå ska få behålla sitt svenska medborgarskap som en sorts bonus. Detta trots att dessa filurer samtidigt innehar andra medborgarskap och agerar på ett sätt som allvarligt hotar Sveriges vitala intressen och nationella säkerhet.
Vänstern och dess närstående ”civilsamhälle” har i praktiken bidragit till en demografisk förändring i Sverige som i grunden är Sverigefientlig. Det rör sig om grupper som i många fall samverkar med ursprungsländernas politiska och religiösa strukturer och, i vissa fall, även med främmande staters säkerhetstjänster för att utöva politisk påverkan och tillgodose ekonomiska intressen. Demografin används här som ett instrument. Detta är av allvarlig och systemhotande karaktär och skadar Sveriges vitala intressen.
Det svenska medborgarskapet har därmed blivit ett centralt verktyg för dessa systemhotande individer att verkställa sitt hot mot Sverige. Det är således inte folkrätten som förbjuder Sverige att försvara sig, det är den svenska vänsteraktivistiska tolkningen av densamma som har gjorts till ett hinder.
Sverige måste därför återta kontrollen över medborgarskapet, återupprätta principen om nationell lojalitet och upphöra med att belöna utländska aktörer, diktaturer och individer som öppet hatar Sverige och den västerländska kulturen, det vill säga personer som aktivt underminerar statens vitala intressen.
Detta kan och bör ske genom grundlagsändring och rättssäker prövning, med tydliga och höga beviskrav som även i ett internationellt rättsligt perspektiv framstår som rimliga, proportionerliga och hållbara i en rättsstat.
Rättsstatliga principer är inte till för att försvaga statens och nationens existens, utan för att stärka och försvara den – särskilt när den är som mest utsatt och hotad.
Nästa val blir avgörande för att sätta stopp för detta politiska haveri. En vänsterseger skulle ytterligare förvärra den redan pågående demografiska och säkerhetsmässiga omdaningen av Sverige, med långtgående och potentiellt irreversibla konsekvenser. Det kommande valet är därför avgörande, och det är inte vänsterblocket i dess helhet som erbjuder lösningen.
Nima Rostami, advokat och konservativ debattör
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
