Jodå, Expressen. Sverige får bli mer svenskt igen!

Är det verkligen så fruktansvärt om Sverige blir lite mer svenskt igen?

Är det så förfärligt om vi erbjuder människor som kommit hit och som inte funnit sig till rätta i vårt svenska samhälle möjligheten att återvända till sina hemländer?

Patrik Kronqvist skriver i en ledare i Expressen att mycket av det som Tidöpartierna drivit igenom inom migrationen har varit nödvändigt. Han skriver också att Tidöpartierna måste ta i ännu hårdare mot fusk, människohandel och skuggsamhälle. Det ska vara ordning och reda i Sverige. Där bör Tidöpartierna kunna komma överens även fortsättningsvis.

Men sedan får det räcka! Sedan måste de borgerliga partierna ta strid mot Sverigedemokraternas grundläggande projekt. För detta består nämligen i något så hemskt som att vilja vrida klockan tillbaka och få invandrare att lämna Sverige.

Kronqvist skriver:

”Det är en sak att strama åt reglerna för att minska invandringstrycket till Sverige. Men Sverigedemokraternas projekt är i grunden ett annat. De vill vrida tillbaka klockan när det gäller invandring och förmå människor att återvända hem i stor skala.”

Själv har jag svårt att se problemet med att politiker vill vrida tillbaka klockan efter att man genomlevt en historisk katastrof. Jag återser gärna ett Sverige där svenskar känner sig hemma, trygga och fria i sitt eget land. Jag återser gärna ett Sverige där svenskarna kan känna sig trygga och stolta i sin egen identitet. Identiteten kan äga en viss rörlighet och öppenhet, men att likställa den med innehavandet av ett formellt medborgarskap är vansinne. Speciellt med tanke på hur lättvindigt medborgarskapen har utdelats. Jag återser gärna ett Sverige där invånarna med självklarhet ser sig som deltagande aktörer i vår långa svenska historia.

Även jag förstår att Sverige kommer att påverkas av massinvandringen, men riktningen kan vara tydlig: Återupprätta vår svenska identitet, värdighet och stolthet.

Jag har dessutom svårt att se att det skulle ligga något omoraliskt i att uppmuntra och hjälpa människor att flytta tillbaka till länder där de fritt kan praktisera sin egen religion, tala sitt eget språk och uppfostra sina barn i enlighet med sina egna värderingar. För om Sverige nu på allvar ska börja bjuda motstånd mot hederskultur, islamism och segregation, då kommer många av de som kommit hit knappast kunna känna sig vare sig välkomna eller hemma. Och då är det väl en utmärkt idé att de återvänder.

Kronqvist nämner också det nu omtvistade förslag som handlar om att dra in tidigare utdelade permanenta uppehållstillstånd. Det kan handla om människor som bott länge i Sverige men som inte blivit svenska medborgare. Och då är frågan varför de inte har blivit svenska medborgare. Kan det vara så att de är brottslingar? Kan det vara så att de knappt ens uppehåller sig i Sverige? Varför ska dessa människor med nödvändighet ha en permanent möjlighet att uppehålla sig i Sverige?

Och framför allt: Varför ska vi fortsätta plåga den svenska befolkningen med följderna av ett invandringsprojekt som stora delar av befolkningen aldrig ville ha? Den så omtalade segregationen säger det mesta om vad svenskar och assimilerade invandrare egentligen tänker om mångkulturen. De vill inte ha med den att göra. Ska vi inte ta hänsyn till det? Räknas inte den svenska befolkningens önskemål och behov?

Självklart ska vi försöka vrida klocka tillbaka. Självklart ska vi minska andelen människor i Sverige med utländskt ursprung. Det är bäst för alla. Framför allt för svenskarna. Och det borde vara vår främsta prioritet.