Richard Sörman: En framtida höger bortom Liberalerna

1,4 procent av svenskarna skulle enligt Indikators nya opinionsmätning rösta på Liberalerna om det vore val idag. 

Partiet har legat stadigt under riksdagsspärren sedan valet 2022 då man lyckades skrapa ihop 4,6 procent. Johan Persson sparkades oväntat ut i april 2025, men ingenting blev bättre av det trots att ersättaren Simona Mohamsson gör allt hon kan för att tydligt förklara Liberalernas politik.

Den splittring som finns i partiet mellan de renläriga finliberalerna som inte vill ha med Sverigedemokraterna att göra och de mer pragmatiska partivännerna som gärna samarbetar med det stora partiet på högerkanten är en av orsakerna till förfallet.

Den svårkommunicerade kompromissen vid Landsmötet 2025 blev att partiet ska bejaka ett fortsatt Tidösamarbete men inte släppa fram en regeringen med sverigedemokratiska statsråd. Därmed gjorde man sig osams med alla. Inget samarbete med vänstern, men heller inte någon regering med högern (eftersom Sverigedemokratiska har sagt att de kräver att få ingå i en sådan). Varför skulle moderata väljare även denna gång stödrösta på Liberalerna? Partiet kommer ställa omöjliga ultimativa krav vid regeringsförhandlingar och det är långt ifrån säkert att de ens kommer in i Riksdagen.

Så det kanske är dags för partistrateger och andra att börja tänka bortom Liberalerna. KD, M och SD kan faktiskt börja fundera på hur de ska formera sig för att eventuellt kunna vinna utan Liberalerna. Och om en trepartiseger 2026 bir ett övermäktigt projekt kanske man redan nu, eller åtminstone omedelbart efter valet, börja tänka fyra år framåt. 

Sverigedemokraterna fortsätter gå starkt i opinionen och bör rimligtvis fortsätta arbeta enligt tidigare modell. Det ökade stödet i förtroende för partiledaren Jimmie Åkesson antyder att partiet har potential att försätta växa. Moderaterna får kanske acceptera att spela andrafiolen och att renodla sin roll som ett företagarparti som förstår det där med ekonomi och försvar. Samtidigt måste man undvika att framställa sig som ett intresseparti för höginkomsttagare eftersom ett sådan är så enkelt för vänstern att svartmåla i en valrörelse. Och Kristdemokraterna kanske ska satsa mer på att vara ett SD för kvinnor och att inta en roll som det sociala och kulturella samvetet (”kristna värderingar”).

Skulle Magdalena Andersson splittrade lag vinna i höst och eventuellt lyckas få ihop en regering som åtminstone på pappret kan styra Sverige i fyra år öppnas alla möjligheter i världen för högern att studsa tillbaka 2030 som ett stabilt, sammanhållet och självsäkert Sverige-block.