

Undertecknad undrade nyligen ett inlägg på X: "varför räcker det aldrig?" Det handlade om invandring, om andelen människor i Sverige med utländsk bakgrund, och det handlade om en aktuell debattartikel i Svenska Dagbladet där två forskare påstod att den nya strama migrationspolitiken skrämmer bort högkvalificerade arbetskraftsinvandrare.
Mitt inlägg uppmärksammades snart av Dagens Nyheter. I en osignerad och naturligtvis kritisk ledartext skrev man: "Vissa inom Tidösfären ser faktiskt inte problemen med migration som en fråga om segregation – utan ogillar invandrare i sig." Och efter att ha citerat mitt inlägg drog man slutsatsen: "Även du som bidrar till svenskt välstånd är alltså, enligt Sörman, ett hot om du eller dina föräldrar är från ett annat land."
Jag ser tre problem med Dagens Nyheters kritik.
Det första handlar om mitt påstådda ogillande av invandrare. Det här har vi hört till leda –migrationskritik handlar om att ogilla eller kanske till och med ”hata” invandrare. Invandringskritiker är främlingsfientliga rasister.
Då kan jag tala om för Dagens Nyheter att mitt eget och många andra Sverigevänners engagemang inte alls bygger på något ogillande gentemot invandrare utan på en kärlek till Sverige. Det är inte invandringen vi kritiserar, det är Sverige vi försvarar.
För om Sverige ska kunna förbli ett land som präglas av svensk kultur och svensk identitet måste Sverige rimligtvis ha en svensk majoritetsbefolkning. Och existensen av en svensk majoritetsbefolkning förutsätter en gräns för hur många människor som kan komma hit. Självklart integreras människor med tiden och till sist i någon mening ”blir svenskar”. Men om processen går för fort, och om de som kommer är för många kommer en sådan integrering eller assimilering aldrig kunna äga rum.
Med andra ord måste vi svenskar få sätta gränser och säga nej. Men det motiveras inte primärt av att vi ogillar människor från andra länder utan av att vi inser att ett litet land som Sverige måste undvika omfattande och hastigt genomförda demografiska förändringar.
På några decennier har Sverige redan tagit emot två-tre miljoner människor. Hur skulle det ha blivit med vårt svenska Sverige om den här politiken hade tillåtits fortsätta? Hur skulle Sverige ha sett ut om trettio år?
Invandringsmotstånd handlar inte längre om att bevara ett genomsvenskt Sverige. Det tåget har redan gått. Vi har haft omfattande invandring. Sverige är redan förändrat. Nu handlar det om att rädda ett Sverige som åtminstone präglas av vår svenska ursprungskultur. Och i det perspektivet är det inte orimligt att tänka att det faktiskt kan räcka med invandring…
För det andra gör Dagens Nyheter också en stor affär av att kvalificerade arbetskraftsinvandrare inte vill komma till Tidöpartiernas Sverige eftersom vi nu stramar åt invandringen. Men stämmer verkligen det? Vill välutbildade och ambitiösa människor med valmöjligheter verkligen bosätta sig i ett land med gängkrig, islamism, stöldligor och stora mängder illegala invandrare? Antagligen inte. Det är bara att titta på den internationella medierapportering åren kring 2018-2022. Det mesta handlar om våld och skjutningar. Den nya migrationspolitiken bidrar till att göra Sverige till ett tryggare land. Det om något kan motivera högkompetenta människor att söka sig hit.
För det tredje påstår Dagens Nyheter att allt fler svenskar ställer sig positiva till flyktinginvandring. Man hänvisar här till den undersökning tidningen själv låtit Ipsos göra.
Men om vi tittar på de verkliga siffrorna i undersökningen ser vi att de svenskar som vill ta emot färre flyktingar fortfarande är många fler än de som vill ta emot fler. 48 procent säger att de vill ha minskad flyktingmottagning. 30 procent säger att dagens nivåer är lämpliga. Endast 17 procent säger att de vill ta emot fler. Så även om de som vill ta emot fler ökat något finns det verkligen inget stöd i Sverige – till skillnad från vad Dagens Nyheter vill ge sken av – för en tillbakagång till en generös asylinvandring.
Antagligen är det fler än undertecknad som tänker att det kanske räcker nu.
Vi bör till och med gå ännu längre i migrationsåtstramningen och än mer minska på arbetskraftsinvandringen. Allt i tillvaron handlar nämligen inte om välstånd, tillväxt och pengar. Det finns också andra värden i livet. Att Sverige får vara svenskt är ett värde i sig, och jag skulle till och med säga att det inte ens går att mäta i pengar. Och om vi ändå måste mäta allt i pengar skulle det inte förvåna mig det minsta om den bästa ekonomiska investering vi svenskar kan göra är att investera i oss själva. I vår egen kompetens, i vårt eget självförtroende, i vår egen stolthet.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.