

Den inneboende sadism som formar Socialdemokraternas tvångsblandningsprojekt blev nyligen uppenbar i Stockholms regionfullmäktige.
Det var den socialdemokratiska ledamoten Emilia Wikström Melin som i en diskussion yttrade att ingen är tvungen att bo någonstans i Sverige. Självklart vill Socialdemokraterna blanda befolkningen, men inte med tvång. Däremot är det ju bara att flytta för den som inte uppskattar en ny typ av grannar:
– Jag tycker inte vi pratar om tvångsblandning någonstans. Ja, vi vill bygga mer blandade bostadsområden, det är helt korrekt. Men det är ju ingen människa som kommer tvingas bo där. Vill du flytta därifrån för att du får en granne som… en ny granne så är du välkommen att göra det.
Det här fångar med all önskvärd tydlighet vad som står på spel i tvångsblandningsdebatten.
I vilken mån Socialdemokraterna vill använda tvång eller inte går att diskutera. Det avgörande är att de vill påtvinga den svenska befolkningen (inklusive assimilerade invandrare) en mångkultur som dessa inte vill ha. För vi vet hur det ser ut. Svenska och assimilerade invandrare ”röstar med fötterna”. Man flyr massinvandringen och bosätter sig där man känner sig trygg och hemma och där det finns skolor till barnen som inte präglas av ghettokultur.
På Riks har vi flera gånger uppmärksammat att många svenskar idag lever som internflyktingar i sitt eget land. De har flytt storstäderna eller vissa bostadsområden för att de inte orkar se hur Sverige förvandlas till något som inte är Sverige.
Det är just denna vilja till svensk segregation som är outhärdlig för de krafter i samhället som nu försvarar Socialdemokraternas intensifierade integrationspolitik. Svenskarna ska inte komma undan! Du ska inte komma undan! DU har bara att anpassa dig. Och passar det inte så får du väl flytta en gång till. Den friheten har vi. Att flytta en gång till. Men vart?
Det här är ren sadism. Sverige som vi känt det får inte finnas. Svenskarna får inte känna sig priviligierade i sitt eget land. Svenskarna får aldrig sätta gränser eller exkludera. Svenskarna ska betala och hålla käften. De ska se sina bostadsområde förslummas. De ska acceptera att deras bostadsområden fylls med knarkförsäljande gängkriminella.
Sadism. Det är vad det handlar om.
Det finns ingenting som säger att en minskad bostadssegregation skulle leda till en minskad kriminalitet eller en ökad assimilation. Hela idén med blandningen som recept mot utanförskap och brottslighet ifrågasattes nyligen av två forskare i en debattartikel i Svenska Dagbladet som menar att vi absolut inte kan räkna med att motsättningar och mental segregation minskar för att vi aktivt börjar blanda människor.
Men det där med blandningen är bara ena sidan av myntet. Den andra är den sadism som det också handlar om. Svenskarna ska inte komma undan. Och vill de komma undan så är det de som ska fly. En gång till.
Flytta bara om det inte passar! Det är budskapet från Socialdemokraterna.
Richard Sörman
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.