

Det har väl inte undgått någon att Donald Trump har kritiserat Europa.
Först presenterade Vita huset ett säkerhetspolitiskt strategidokument i vilket Europa sägs förfalla under massinvandring, EU-regleringar och åsiktskontroll. Sedan kom det en intervju på nyhetskanalen Politico där 20 minuter ägnas åt just Europa och dess problem.
Kritiken från USA:s president blir extra känslig när hela Västeuropa är indirekt engagerat i Ukrainakriget. Det är ingen hemlighet att Trump vill se ett snabbt slut på striderna även om detta skulle innebära eftergifter till ryssarna som européerna inte vill ha. Därför kan många uppfatta kritiken mot Europa som en gåva till Ryssland.
Men om vi lägger Ukrainafrågan åt sidan och håller oss till det som Trump och hans administration faktiskt säger om Europa är det svårt att inte ge honom rätt.
Det är sant att massinvandringen utgör ett existentiellt hot mot det europeiska samhället. Invandringskritikerna i Europa har länge fått brottas med den förnekelse av dessa problem som finns på vänstersidan. Förnekelser av att kvantitet och ursprung spelar roll (hur många som kommer och varifrån de är). Förnekelser av uppenbara kopplingar mellan invandring, gängkriminalitet och terrorhot. När Trump säger att Västeuropa är en kontinent i förfall är det rimligt att se dessa så djupt skadliga förnekanden som en del av förfallet.
Det är också sant att Europeiska unionen blivit så mycket mer än en frihandelszon. Politiker använder EU som ett verktyg för att likrikta Europa och för att påtvinga de europeiska folken samma klimathänsyn eller jämställdhetspolitik. Problemet blir att EU-regleringar kväver den fria och dynamiska marknadsekonomin, men också att den maktförflyttning som fortlöpande sker till EU från de nationella parlamenten försvagar demokratin.
Och för det tredje är det sant att vi haft en åsiktskorridor som missgynnat den nya högern. Här är problemet något mer subtilt. Det är svårt att tydligt avgöra i vilken omfattning sociala medier och etablerade mediehus faktiskt varit vänstervridna och hållit tillbaka åsikter och opinionsbildning som skulle gynna den nya högern.
Frågan är om Europa nu måste hantera ett ovänligt eller till och med fientligt USA. Vissa hävdar att så nu är fallet. Men Trump själv betonar i intervjun i Politico att han älskar Europa, att han uppskattar de ledare som finns just nu i många av de europeiska ledarna, men att han vill att de skärper sig.
”Jag vill se ett starkt Europa” säger han åtminstone två gånger i intervjun. Trump vill inte försvaga Europa, han vill stärka Europa. Och han vill att den europeiska politiska klassen slutar ägna sig åt självskadebeteende.
Kan vi hoppas på att Europas ledare hörsammar Trumps vädjan? Kanske inte än.
Men att USA:s president så öppet talar om Europas förfall kan åtminstone ses som en viktig milstolpe på vägen mot vad som oundvikligen måste komma: ett europeiskt uppvaknande.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.