Prenumerera
En av veckans politiska nyheter var att Birgitta Ohlsson går med i Centerpartiet och dessutom kandiderar till Riksdagen. Dagens Nyheters ledarsida välkomnade beslutet. Det är bra, menar man, att vi får ett borgerligt parti som på allvar visar att man tar avstånd från Sverigedemokraterna.
Men frågan är om inte Tidöpartierna har större anledning att glädjas än vänstern.
Vid en pressträff i onsdags med partiledaren och Ohlsson själv förklarade den nya centerpartisten att hon håller hårdare på sina värderingar än sin partitillhörighet. Uppräknandet av värderingarna blev som katalogaria över 2010-talets mest förödande nyliberalism.
Sverige ska ta emot fler flyktingar. Straffrättsåldern ska inte sänkas. Illegala migranter ska inte behöva frukta att anmälas till polisen. Vi ska alla stå upp mot Sverigedemokraterna och det hot mot demokratin som de fortsatt utgör.
Perspektiven var storslagna. Ryssland krigar mot Ukraina, i Sudan pågår ett folkmord och demokratin är på reträtt världen över. Därför går Birgitta Ohlsson med i Centerpartiet. Jaha.
Pressträffen handlade mycket om Birgitta Ohlsson själv, hennes karriär, hennes arbete i USA, hennes sjukdomar, hennes betydelse som mentor och förebild för unga liberaler. Därför kan även vi tillåta oss att tala om hennes person.
Birgitta Ohlsson framstår som en anmärkningsvärt självcentrerad person som hellre talar om sig själv än om väljarna och Sverige. Hon är uppenbarligen inte rädd att ta plats. Det är inte säkert att det blir så populärt bland centerpartister att en självsäker person kommer in från ingenstans, kandiderar till Riksdagen och förklarar att hon vill sitta i regeringen.
Dessutom verkar hon, som andra redan har påpekat, ha levt i en tidskapsel sedan 2010 ungefär. Ingenting sades vid pressträffen om invandringens baksidor, om gängkriminalitet eller segregation. Någon tillstymmelse till självkritik gällande det nyliberala projektet fanns förstås inte. Öppenhet och liberalism skapar inga problem. Det viktiga är att vi står upp mot högerpopulismen.
Magdalena Andersson lär knappast vara glad. Hur ska hon få någon att tro på vänsterblockets möjligheter att föra en stram migrationspolitik om Birgitta Ohlsson ska sitta i hennes regering?
För högern är det en skänk från ovan om personer som Birgitta Ohlsson tillåts förklara för väljarna vad de får med en vänsterseger i valet.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Riks och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
