Markus Johansson-Martis: Bra att regeringen vill riva elefantkyrkogården

Regeringen vill avskaffa den så kallade elefantkyrkogården, där myndighetschefer som får lämna sina uppdrag kan behålla full lön i flera år. Ett välkommet besked från regeringen, även om det inte får några stora rubriker.

Till Epoch Times sa civilminister Erik Slottner (KD) att "I stället för att stycka elefanten långsamt begraver vi nu elefantkyrkogården". Ett klädsamt uttryck för vad det faktiskt handlar om, om än lite överdrivet.

Enligt rådande ordning är det så gott som omöjligt att sparka en myndighetschef, även när regeringen anser att personen sköter sitt jobb mycket dåligt. Förlorat förtroende räcker helt enkelt inte som skäl för uppsägning.

Sedan 40 år tillbaka finns det därför en så kallad elefantkyrkogård på Regeringskansliet. Dit kan en regering förflytta myndighetschefer hur snabbt de vill. Där får föredettorna sitta av sin tid med full lön innan förordnandet går ut.

Till följd av det slängs en mängd skattemedel på personer som inte uträttar något arbete. I dagsläget rör det sig om åtta tidigare myndighetschefer. Deras sammanlagda löner uppgår till 20 miljoner kronor per år.

Även om nyheten inte fick några större rubriker är det därmed en viktig åtgärd.

Inte minst på grund av utnämningsmakten som sådan.

En regering får i Sverige utse vem de vill till myndighetschef. Föga förvånande har det visat sig att exempelvis Socialdemokraterna utnyttjar detta till att utse sina gamla partikompisar, vilket en rapport från Timbro visade 2021.

Det är helt enligt gällande ordning att S kan göra så, men då måste också verktyg finnas på plats så att högerregeringar kan rensa upp i leden i de fall utnämningarna fungerar väldigt dåligt.

I denna kontext ska man se lagändringarna.

I detalj vill man kunna avsluta en anställning direkt. Ifall ersättning ska delas ut får det uppgå till max två årslöner. För en generaldirektör med fyra eller fem år kvar på sitt förordnande är det en stor förändring.

Och tack och lov för det. Inga vanliga människor har det så bra, så varför skulle dessa personer, som bevisligen inte gör ett tillräckligt bra jobb, förtjäna det?

Praxis

Ett rättsfall som osökt kommer för mig efter att ha läst om regeringens utspel är AD 2019 nr 15, Arbetsdomstolens prövning av avskedandet av Transportstyrelsens förra generaldirektör, efter myndighetens famösa it-skandal.

Sedan skandalen uppdagades 2017 flyttade regeringen först den sittande myndighetschefen till Regeringskansliet, för att bli av med henne. När fler detaljer sedan kom fram valde man att avskeda henne helt.

De flesta är nog överens om att det hade varit en tillbörlig åtgärd, med tanke på att hon agerat i strid med Säkerhetspolisens uttryckliga råd (även om regeringen, enligt mitt eget tycke, också borde tagit sitt ansvar). Men Arbetsdomstolen fann i sin dom 2019 att staten inte lyckats styrka att hon gjort sig skyldig till brott, och att omständigheterna sammantaget var för särpräglade för att motivera ett avskedande.

AD fann att förflyttningen till elefantkyrkogården stod sig, men inte avskedandet.

I allmänhetens ögon är det ändå löjeväckande. En person som sköter sitt uppdrag klandervärt ska naturligtvis inte belönas med gratis lön i flera år, utan åka ut med huvudet före.

Därför lyfter vi på hatten åt regeringen.

Förslag på lagstiftning ska lämnas senast den 5 april 2027, alltså inte alltför långt bort. När lagen är på plats kommer det gälla alla efterföljande anställningar.