Andelen elever med invandrarbakgrund har ökat markant och utgör nu 21% av alla 15-åringar, jämfört med 15% år 2012, enligt den internationella PISA-undersökningen för skolor år 2022.
Prestationerna i både matematik och läsning visar tydliga skillnader mellan utländska och svenska elever. I matematik presterar invandrarelever i snitt 63 poäng lägre än svenska elever. I läsning är gapet ännu större: 81 poäng.
Detta har nyligen uppmärksammats mot bakgrund av den läsningkris i högskolan som det slagits larm om, vilket resulterat i att utbildningsminster Johan Pehrson kallat in företrädare från högskoleinstitutioner.
När man borträknar elever med utländsk bakgrund presterar Sverige, med 499 poäng, över OEDC-genomsnittet. Andra generationens invandrare har resultatet 449, medan första generationens invandare har 423, vilket ger ett medelvärde på 436 för elever med utländsk bakgrund.
Skolverket uppger i sin rapport om PISA-resultaten att nedgången mellan 2018-2022 inte kan förklaras med ökningen av elever med invandrarbakgrund, men att "invandringen påverkat Sveriges PISA-resultat med några poäng om man jämför resultatutvecklingen från 2012."
