Sverige tampas allt mer med en eskalerande organiserad brottslighet – och nu varnar forskare för att de gängkriminella börjat använda sig av maffialiknande metoder i allt högre grad. Den expanderande maffiaverksamheten karaktäriseras av att den på ett subtilt sätt infiltrerar och drar fördelar av näringsliv och politiska institutioner, ofta genom hot och utpressning. Detta rapporteras det om i en färsk rapport skriven av Carina Gunnarson för SNS.
Maffians modus operandi är i det tidigare stadiet ofta utpressning i form av skyddspengar, vilket är en summa pengar som företag tvingas betala till gängkriminella för skydd mot stölder, vandalism och trakasserier mot verksamheten. Detta följs ofta av ytterligare påtryckningar i form av anställningar, pengatvätt och varuinköp.
"Skyddspengar används även i Sverige där vissa kriminella nätverk, såsom mc-gäng och släktbaserade kriminella nätverk, enligt Polismyndigheten 'bedriver systematisk utpressning i form av bestraffning och beskyddarverksamhet mot privatpersoner och företag'", enligt rapporten
I rapportens granskning av Italien identifieras tre framgångsfaktorer för att bekämpa maffian: politisk vilja, adekvata lagar och engagemang från civilsamhället. Det varnas även för att sjukvården fungerat som “plattform för politiska kontakter för personer med kopplingar till maffian”.
Rapporten tar upp Södetäljenätverket och kriminella klaners aktivitet som konkreta exempel på maffiaverksamhet i Sverige. Södertäljenätverket har etablerat “maffialiknande strukturer” i Södertälje, där utpressning av företag förekommit och där ett antal större fastigheter och centrumanläggningar kontrolleras av gängkriminella. Det nämns även att ett högt antal mutbrott rapporterats i Södertäljeområdet.
Det förekommer infiltration i "Sveriges samtliga regioner och i ett stort antal branscher". En bransch som i synnerhet är påverkad är bank och finans. I Södertälje kommun har personer nyligen dömts för mutbrott kopplat till banklån. En anställd på en bank mottog mutor för att bevilja banklån. Samtidigt tar rapporten upp att maffialiknande brottslighet är svår att fånga just för att den är subtil och kringgående. Mörkertalet är stort.
"Ett generellt problem när det gäller forskning om organiserad brottslighet och kriminella aktiviteter är den begränsade tillgången till data. Frånvaro av lagstiftning som gör det möjligt att identifiera vissa brottstyper, låg anmälningsbenägenhet och låg svarsfrekvens på enkäter och gör att mörkertalen kan vara stora för vissa typer av brott"
I Uppsala kommun har en kommunchef ertappats med att ha gett fördelar till sina släktingars assistansbolag, ett fall som kommit till ytan i härvan av maffialiknande brottslighet. I detta fall handlar det om infiltration av politik och näringsliv – två tydliga markörer för maffiaverksamhet.
Möjligheten att bedriva näringslivsverksamhet ostört från gängkriminella är mycket låg inom utsatta områden, också kallade no-go-zoner. Det är områden där polisen har svårighet att verkställa lagen. Problemet beskrivs som utbrett, och det har tvingat företagare att lägga ner eller flytta verksamheten.
Specifika branscher är särskilt utsatta för maffiaverksamheten. Byggsektorn används för rekrytering och pengatvätt, med en hög nivå av systematik. Välfärden, i form av vårdcentraler, apotek, tandvårdskliniker, vårdoperatörer och skolor, har också en hög risk för infiltration. Rapporten uppger att dessa branscher kan användas för att göra medborgare beroende av kriminella aktörer, samt att ge de kriminella en plattform för inflytande.
"Sammanfattningsvis kan konstateras att problemen med organiserad brottslighet i Sverige är omfattande. Det handlar om påverkan och infiltration av centrala samhällsfunktioner och där flera rapporter lyfter fram hur näringslivet påverkas av organiserad brottslighet.", enligt rapporten
