Vad är farligt – och för vem? En granskning av Sveriges lagstiftning kring nöjen och beroenden

Sveriges förhållande till olika former av nöjen, beroenden och riskbeteenden är präglat av ett slags paradoxal försiktighet. Samhället vill skydda medborgarna, men var gränsen går för vad som är "för farligt" att tillåta är inte alltid logisk eller konsekvent. Från förbudet mot sexköp till liberaliseringen av alkoholmonopolet, från kriminaliseringen av cannabis till möjligheten att spela bort hela sin lön på nätet – Sveriges lagstiftning är ett lapptäcke av moral, folkhälsa och politik.

Sexköp – förbjudet att köpa, men inte att sälja

Sverige var ett av de första länderna i världen att införa ett förbud mot köp av sexuella tjänster – men inte mot själva försäljningen. Lagen, som infördes 1999, syftar till att bekämpa prostitution genom att straffa efterfrågan snarare än utbudet. Modellen, ibland kallad "den svenska modellen", har fått både beröm och kritik internationellt. Vissa menar att lagen minskat prostitution och människohandel. Andra menar att den gjort det svårare för sexarbetare att arbeta tryggt.

Vad lagen däremot inte adresserar är digitala alternativ. Plattformar där innehåll säljs direkt till konsumenter – som OnlyFans – hamnar i ett gränsland. I debatten har vissa röster till och med föreslagit att Sverige helt enkelt förbjuder OnlyFans, vilket nu också sker. Gratis pornografi med grova inslag är dock fritt fram att konsumera för såväl unga och gamla.

Cannabis – nolltolerans i en förändrad omvärld

Sverige har länge haft en strikt narkotikapolitik, där även bruk av cannabis är olagligt. Detta står i kontrast till utvecklingen i stora delar av världen. Länder som Tyskland, Kanada, Uruguay och flera delstater i USA har legaliserat eller avkriminaliserat cannabis i olika former. Argumenten är ofta ekonomiska, medicinska och brottsförebyggande.

I Sverige är cannabis dock fortsatt tabubelagt. Riksdagen har inga aktuella planer på legalisering, även om vissa partier – framför allt i opposition – börjat diskutera en mer pragmatisk hållning. Det väcker frågor om konsekvens: varför är en vuxen persons bruk av cannabis kriminaliserat, medan andra beroendeframkallande aktiviteter – som spel, alkohol och porr – i princip är fria?

Spel om pengar – reglerat, men inte riskfritt

Sveriges spellagstiftning ändrades 2019 när ett licenssystem infördes. Tanken var att reglera spelmarknaden, skydda konsumenterna och få bättre kontroll över skatteintäkter. Idag måste alla som vill erbjuda spel i Sverige ha en licens från Spelinspektionen. Men i praktiken är det många svenskar som ändå spelar på utländska sajter – som Norgespill casino – där reglerna ofta är mer generösa och bonuserbjudandena större.

Trots regleringen fortsätter problemspelandet att öka, enligt Folkhälsomyndigheten. Spelberoende klassas som ett allvarligt folkhälsoproblem, på samma nivå som alkoholism. Ändå är reklamen för nätkasinon massiv, särskilt i digitala kanaler.

Alkohol och tobak – socialt accepterat, men hälsovådligt

Sverige har ett alkoholmonopol via Systembolaget, men konsumtionen är tillåten för alla över 18 år. Alkoholen är starkt reglerad – men samtidigt socialt accepterad. Statliga kampanjer varnar för riskbruk, men vinreklam och "fredagsvin" är vardagsinslag i många svenska hem.

Tobak har på senare år reglerats hårdare, med rökförbud på offentliga platser och höga skatter. Men snus och nya nikotinprodukter som vitt snus har seglat upp som populära alternativ – särskilt bland unga.

Vad är egentligen farligast?

Det är här frågan blir intressant: Om målet är att skydda folkhälsan – varför är cannabis totalförbjudet medan alkohol och spel normaliseras? Varför diskuteras ett förbud mot OnlyFans, men inte mot den massiva konsumtionen av gratis nätporr?

Forskning visar att alkohol står för ett mycket större antal dödsfall och sjukdomar än cannabis. Samtidigt har nätporr visat sig kunna påverka hjärnans belöningssystem på liknande sätt som droger – men diskuteras sällan i politiken, många kvinnor som medverkar i pornografi blir dessutom utnyttjade och har inte sällan en historik av psykisk ohälsa, drogberoende och eller ´ för övergrepp i ung ålder.

Spelberoende kan leda till självmord, men reklamen är ständigt närvarande. Det verkar inte finnas en rak linje mellan farlighet och reglering.

Slutsats: ett behov av nyanserad debatt

Sveriges lagstiftning kring nöjen och beroenden är full av motsägelser. Det finns starka argument för att skydda människor från skadliga beteenden, men lagarna måste utgå från kunskap och proportionalitet – inte moralpanik eller gamla normer.

Om samhället verkligen vill minska skada, bör debatten breddas. Det handlar inte bara om att förbjuda eller tillåta – utan om att förstå varför människor söker sig till olika typer av njutning, beroenden och uttryck. Då kanske vi kan skapa lagar som skyddar utan att peka ut vissa beteenden som "farliga" bara för att de är nya eller digitala.