152 yrken kan undantas från lönekravet på arbetskraftsinvandring

I syfte att motverka exploatering och lönedumpning vill Tidöpartierna höja lönekravet för arbetskraftsinvandring ytterligare: från 80 procent av medianlönen till 100 procent. Nu har de fått ett svar från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen om vilka yrken myndigheterna vill undanta från kravet. Det handlar om totalt 152 yrken.

– Arbetsgivarna menar att det råder en jättestor brist och man är helt beroende av utomeuropeisk arbetskraft för exempelvis bärplockare. Sen kan man tycka vad man vill om det, säger Peter Nofors, handläggare på Arbetsförmedlingen, till DN.

Regeringen har tidigare höjt lönegolvet till 80 procent av medianlönen. Antalet utländska bärplockare som får arbetstillstånd har nu minskat till fyra procent av de sökande, motsvarande 89 personer.

Fredrik Reinfeldt, tidigare statsminister och ständig invandringsförespråkare, säger till Tidningen Näringslivet att han och hans parti Moderaterna under tidigare mandatperioder medverkat till att göra svenskarna "beroende" av främmande utlänningar:

– Vi har kommit som land att bli väldigt beroende av att vi har människor som kommer från andra länder, det ser vi i många näringar, säger han till Tidningen Näringslivet.

Reinfeldt finner sympatier bland ytterpartierna till vänstern, som vill slopa lönekravet helt. "Lönegolvet handlar om att göra människor utvisningsbara", skrev Tony Haddou, riksdagsledamot för Vänsterpartiet och migrationspolitisk talesperson, i en artikel i Arbetaren. Han skriver att lönekrav är en del av "högerns rasistiska politik".

Yrkena som föreslås undantas från lönekravet är bland annat bärplockare, lärare, kockar, lärare, byggarbetare, vårdpersonal, personliga assistenter, studie- och yrkesvägledare, spelutvecklare, socialsekreterare, kriminalvårdare, lokförare och städare. Detta är bara en bråkdel av hela listan.