Regeringen och SD vill kraftigt begränsa mängdrabatten för brottslighet.

Hela oppositionen vill avslå förslaget, men åklagaren Alexander Malmgren välkomnar det.

– Om allmänheten visste hur stor del av brottsligheten som försvinner i mängdrabatt tror jag att det skulle bli ett ramaskri bland befolkningen, säger han till Riks.

I en proposition som riksdagen ska rösta om den 13 augusti föreslås bland annat att mängdrabatten begränsas kraftigt, vilket innebär att den som döms för flera brott i regel ska få längre fängelsestraff.

Med dagens system får den som döms för flera brott i regel rabatt på det sammanlagda straffet. Regeringen vill i stället att varje brott ska ge större genomslag. Som lägst ska straffet motsvara det sammanlagda straffvärdet för de tre allvarligaste brotten.

Förslaget har fått kritik av hela den rödgröna oppositionen, som lagt följdmotioner med förslag om att avslå.

Alexander Malmgren anser däremot att förändringen är efterlängtad.

– Om allmänheten visste hur stor del av brottsligheten som försvinner i mängdrabatt, hur mycket strafflindring det innebär för folk som ägnar sig åt väldigt mycket brott så tror jag att det skulle bli ett ramaskri bland befolkningen. Så det är väldigt bra att man ser över det här, säger han till Riks.

Enligt Malmgren leder dagens regler till "väldigt orimliga resultat".

Han lyfter bland annat den så kallade Nytorgsmannen som exempel.

2021 dömdes han till fem års fängelse för sju våldtäkter, åtta sexuella övergrepp, sex sexuella ofredanden, elva fall av kränkande fotografering, grov fridskränkning, barnpornografibrott och ringa narkotikabrott.

Nytorgsmannen fick återigen mängdrabatt när han i fjol dömdes till fyra års fängelse för våldtäkt och flera andra brott.

– Han fick en straffrabatt motsvarande huvuddelen av brottsligheten. Det är helt orimligt, framförallt när det gäller sådana här grova vålds- eller sexualbrott, säger Malmgren.

Malmgren säger att en begränsning av mängdrabatten framför allt skulle slå mot serievåldtäktsmän, gängkriminella och andra återfallsförbrytare.

– Det kommer att hjälpa rättsväsendet att inkapacitera de här livsstilskriminella, gängkriminella, folk som bara begår brott hela tiden. Det kommer att slå väldigt hårt mot den gruppen, och det är bra.

Malmgren säger också att dagens regler inte heller motverkar vardagsbrottsligheten på ett fungerande sätt.

– De här gråtjuvarna som begår cykelstölder eller inbrottsstölder, de får så mycket straffrabatt att vi kan i princip inte jobba mot dem på ett vettigt sätt.

Samtidigt betonar han att regeringens förslag inte innebär att mängdrabatten försvinner helt.

– Det är väldigt mycket spinn som pågår nu både från regeringssidan och från oppositionen. Det finns ett spinn där det är att man avskaffar mängdrabatten. Det gör man inte utan man justerar den bara.

Kritiker har varnat för att regeringens förslag kan leda till orimligt långa fängelsestraff, särskilt vid många mindre allvarliga brott.

Miljöpartiet skriver i sin följdmotion: "Problemet med att regeringen upphäver den aktuella paragrafen är att vi kommer att låsa in de som vi inte låser in i dag. Det vill säga gärningspersoner som tidigare är ostraffade och som begått ett trafikbrott, en stöld eller en mindre skadegörelse. Det gör inte samhället tryggare. Det riskerar i stället att leda till orimliga straff och att fler dras in i kriminalitet".

I propositionen skriver regeringen däremot att det finns situationer där en avsaknad av mängdrabatten "inte leder till rimliga resultat" och att det då ska det finnas utrymme att justera det samlade straffvärdet.

– Oppositionens kritik är ju det här att det ska leda till orimliga påföljder. Men mängdrabatten kommer att vara kvar och regeringen förespråkar bara en justering av det, säger Malmgren.