Arbetade som läkare – med förfalskad examen

En 28-årig kvinna åtalas för grovt bedrägeri medelst urkundsförfalsning, sedan hon sökt och fått jobb som läkare med hjälp av en falsk läkarexamen. Kvinnan vare sig erkänner eller förnekar brott.
– Hon minns ju ingenting, säger kammaråklagare Katarina Becker till Riks.

Det är i slutet av 2022 som en vårdcentral i Västernorrland får ett mejl från en då 25-årig kvinna som undrar om de har någon tjänst åt henne som underläkare.

Kvinnan påstår att hon har en läkarexamen, men ännu inte någon legitimation. Hon berättar att hon har somalisk bakgrund, och lyfter fram sitt stora samhällsengagemang där hon hjälpt till med läxläsning och nominerats till kungligt pris.

Verksamhetschefen imponeras av mejlskrivarens meriter.

– Hennes CV var nästan för bra för att vara sant, berättar verksamhetschefen i polisförhör.

Kan inte HLR

Det råder stor brist på såväl läkare som sjuksköterskor, och kvinnan erbjuds därför jobb på vårdcentralen. Hon börjar jobba i slutet av januari, och hennes ingångslön är 36 400 kronor i månaden.

Nästan direkt upptäcks emellertid stora brister hos den påstått nyutbildade läkaren.

Under den första arbetsveckan hålls en kurs i hjärt- lungräddning (HLR) på vårdcentralen. Den är obligatorisk för alla anställda; till och med för dem som arbetar i vårdcentralens reception.

Alla klarar kursen, utom den 25-åriga läkaren. Hon är den enda som blir underkänd.

Istället för att göra något åt kunskapsbristen, så blir hon jättearg och känner sig kränkt.

Kräver ramadan-undantag

Men det är fler saker som skapar problem med den 25-åriga underläkaren.

Regionen tillhandahåller en särskild arbetssjal till muslimska kvinnor som arbetar inom vården. Trots det väljer 25-åringen att ha på sig en egen, privata, sjal.

Det är inte ovanligt att muslimska vårdkvinnor struntar i att använda den särskilda arbetssjalen, men det ses som problematiskt av hygienskäl. Kanske särskilt när en läkare gör det.

Läkaren använder även lösnaglar, samt "väldigt mycket parfym och smink". Även det något som anses vara "anmärkningsvärt".

Hennes kolleger börjar ifrågasätta om den nya kollegan överhuvudtaget har någon utbildning. 24-åringen mejlar emellertid in ett examensbevis, som visar att hon har en läkarexamen.

I slutet av mars ska vårdcentralen ha verksamhetsdagar. De vill 25-åringen inte vara med på, eftersom de krockar med den muslimska fastemånaden ramadan. När hon inte får vara ledig, så sjukskriver hon sig istället.

Åtalas för brott

Det dröjer emellertid ända fram till juni 2023 innan det upptäcks att 25-åringens läkarexamen är falsk. Och det av en slump.

Någon på Karolinska institutet i Stockholm, där 25-åringen påstår sig ha studerat, anar oråd. Och det är lärosätet som kontaktar vårdcentralen och berättar att kvinnan de anställt aldrig ens har gått på läkarlinjen. Hennes examensbevis är förfalskat.

Nu åtalas den idag 28-åriga kvinnan för grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning. I polisförhör vare sig erkänner eller förnekar hon brott.

– Hon minns ju ingenting, säger kammaråklagare Katarina Becker till Riks, och konstaterar:

– Det är inte vanligt förekommande att man lyckas få en tjänst som underläkare när man inte har någon examen alls.

Utöver det grova bedrägeriet på vårdcentralen i Västernorrland, åtalas kvinnan även för bedrägeri i Region Stockholm där hon under sommaren 2022 lyckades få jobb som underläkare.

Somaliskt ursprung

Den åtalade kvinnan är född i Sverige, men har föräldrar som invandrade från Somalia under 1990-talet.

Nu riskerar den falska läkaren upp till sex års fängelse.

Enligt hennes tidigare kolleger kunde kvinnan inte beskriva eller förstå vanliga medicinska symptom eller begrepp som nässelutslag hos en allergipatient, eller högt blodsocker hos en patient med diabetes.

Regionen hävdar, i en egen utredning, att det aldrig ska varit fara för någon patients liv.

– Man upptäckte tidigt att hon hade vissa brister, och satte kontroll på henne, menar Katarina Becker.

Men hur lyckades en person utan examen överhuvudtaget få jobb som läkare? 

– Ja, det får du nog fråga de som anställde henne, säger kammaråklagare Katarina Becker