Dom: Fejkade överfallsvåldtäkt

En 19-årig kvinna döms för falskt larm efter att ha ljugit om att hon utsatts för en överfallsvåldtäkt.

Resurserna för insatsen uppgick enligt polisen till 418 timmar, motsvarande 384 560 kronor.

Åklagaren yrkade på att hon skulle fällas för grovt falskt larm, men istället döms hon för normalgraden.

Det var på kvällen den 24 oktober förra året som kvinnan ringde 112 från Pildammsparken i Malmö.

Hon larmade om att hon förföljdes av en mörkklädd man. Under samtalet hördes hon säga "Vad gör du? Släpp mig", innan samtalet bröts.

Ett stort antal polispatruller skickades till parken. Efter drygt en halvtimme hittades kvinnan av en hundförare. Hon låg till synes medvetslös på marken med uppknäppta byxor och uppdragen tröja.

Hon fördes till sjukhus där hon vårdades och fick lugnande.

Hon sa att gärningsmannen, som hon beskrev som ljushyad och mellan 25 och 35 år gammal, hade slagit henne och våldtagit henne. En förundersökning om grov våldtäkt inleddes och delar av parken spärrades av.

Kvinnans mobiltelefon hade hittats på marken bredvid henne. Den togs i beslag.

När polisen gick igenom mobilen hittades chattar som väckte misstankar om att historien var påhittad.

Bland fynden fanns en konversation med ChatGPT som hade inletts kvällen före det påstådda överfallet. Den fortsatte fram till runt en timme innan larmet.

Chatten handlade om ett scenario där kvinnan skulle gå ensam i Malmö efter mörkrets inbrott, bli förföljd av en man och ringa 112. Enligt polisens granskning var innehållet "nästan identiskt" med det händelseförlopp som kvinnan senare beskrev i polisförhör.

I chattarna frågade hon bland annat om hon måste se ut som hon gråtit.

Larmet ledde till en stor insats.

Enligt polisens egen beräkning lades totalt 418 arbetstimmar på insatsen och utredningen. Kostnaden beräknades till 384 560 kronor, exklusive övertidsersättning.

Bland annat skickades 14 polispatruller ut. Kriminaltekniker, hundpatruller och en större utredningsgrupp kopplades också in.

Åklagaren ansåg att kostnaderna och omfattningen gjorde att kvinnan skulle dömas för grovt falskt larm.

Tingsrätten gör en annan bedömning. Domstolen skiljer mellan de direkta säkerhetsåtgärderna och kostnaderna för brottsutredningen. De direkta kostnaderna bedöms ha varit omkring 160 000 kronor.

Insatsen anses därför inte vara så kostsam att brottet ska betraktas som grovt.

Kvinnan, som erkände gärningen, döms istället för falskt larm av normalgraden till 70 dagsböter på totalt 3 500 kronor. Staten står för hennes försvarskostnader.