EU-direktiv godkänner utlandsutbildade läkare med bottenresultat

Läkare i Sverige med mycket låga resultat på högskoleprovet utbildar sig till läkare utomlands och får legitimation i Sverige.

Flera har sedan anmälts av arbetsgivare och beskrivs ha allvarliga kunskapsbrister.

Det rapporterar Sveriges Radio Ekot.

EU-regler gör det möjligt för personer som utbildat sig i ett EU-land att få sina yrkeskvalifikationer erkända i ett annat.

Det sker enligt ett direktiv som bygger på principen att den som är behörig i ett land också ska kunna arbeta i samma yrke i ett annat. För vissa yrken, som läkare, gäller dessutom automatiskt erkännande.

Svenskar som fått bottenresultat på högskoleprovet åker på den grunden utomlands för att utbilda sig till läkare och får därefter svensk läkarlegitimation automatiskt.

Mellan 2020 och 2025 fick cirka 1 700 svenskar legitimation efter utbildning i nyare EU-länder i Öst- och Centraleuropa. Detta sker med stöd av ett EU-direktiv som innebär att utbildningarna ska godkännas automatiskt i Sverige.

Nära hälften av de nyblivna läkarna som utbildat sig i Öst- och Centraleuropa skulle inte ha kommit in på en svensk läkarutbildning med sina resultat på högskoleprovet.

Drygt 150 hade 0,5 poäng eller lägre, och vissa nådde aldrig över 0,25 trots flera försök. Det är långt under medelvärdet som var 0,87 våren 2025.

Samtidigt krävs normalt omkring 1,6 på provet för att antas till läkarutbildning i Sverige.

Ekot har också gått igenom anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Där beskrivs läkare med utländsk utbildning ha allvarliga brister.

Bland klagomålen återfinns:

"Har mycket stora kompetensluckor"

"Kan inte värdera röntgen och labbsvar"

"Vi har fått ringa in ett antal patienter och komplettera med prover och nya läkarbesök"

I anmälningarna framkommer även att läkare undersökt fel kroppsdel, skickat remisser fel och fördröjt cancerbehandlingar.