EU:s omstridda regler om kvinnokvotering i bolagsstyrelser gäller nu fullt ut.

Stora börsnoterade företag ska ha minst 40 procent kvinnor bland de icke verkställande styrelseledamöterna, eller minst 33 procent kvinnor i styrelsen som helhet där kvinnor är det "underrepresenterade könet".

Företag som inte följer reglerna kan drabbas av böter eller få styrelseutnämningar ogiltigförklarade.

Från och med den 30 juni gäller EU:s nya regler om kvinnokvotering i börsnoterade bolagsstyrelser fullt ut. I praktiken innebär de att stora börsnoterade företag ska ha minst 40 procent kvinnor bland de icke verkställande styrelseledamöterna, eller minst 33 procent kvinnor i styrelsen som helhet.

Direktivet använder begreppet "det underrepresenterade könet", men beskriver också reglerna som ett sätt att öka kvinnors representation i styrelser.

Reglerna omfattar börsnoterade företag med minst 250 anställda och en årsomsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 43 miljoner euro. Små och medelstora företag omfattas inte.

Företag som inte uppfyller kraven ska redovisa varför och beskriva vilka åtgärder de har vidtagit eller planerar att vidta.

Medlemsländerna ska införa sanktioner som enligt direktivet ska vara "effektiva, proportionella och avskräckande". Sanktionerna kan bland annat omfatta böter eller att en domstol upphäver eller ogiltigförklarar ett beslut om val av en styrelseledamot som fattats i strid med reglerna.

Vid tillsättning av styrelseledamöter ska kandidater bedömas utifrån kvalifikationer. Om två kandidater bedöms vara lika kvalificerade ska kvinnor ges företräde.

Bilden att kvinnor är underrepresenterade delas inte av alla. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver professorn Erik J Olsson och forskaren Catharina Grönqvist Olsson att "80 procent av alla myndigheter hade vid utgången av 2024 en majoritet av kvinnliga anställda", att "70 procent av departementen är kvinnodominerade" och att Jämställdhetsmyndigheten har "en kvinnoandel på 85 procent".